Artikel i senaste numret av Studentliv
Nu vaknar krafter som vill införa studieavgifter för svenska och europeiska studenter i högskolan. Näringslivets forskningsinstitut Ratio gav i november ut en debattbok som argumenterar för fördelarna med studieavgifter i högskolan.
TCO och Saco Studentråds gemensamma ambition är att finna vägar som leder till den sociala snedrekryteringens avskaffande. Principen om utbildningens samhällsnytta har format dagens utbildningssystem. Alla ska ha samma möjligheter, oavsett ekonomisk bakgrund, att konkurrera om en studieplats. Samhället tjänar på att människor utbildar sig och därför bekostas utbildningen av staten. Med utbildningsavgifter byter vi helt perspektiv. Högre utbildning är främst en investering för individen, inte för samhället. Därför får man själv bekosta studierna. Ett införande av avgifter leder då till att högskolan kommer att sortera människor efter betalningsförmåga istället för förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Det kommer vi aldrig att acceptera.
Läsåret 2005/06 var andelen högskolenybörjare med arbetarbakgrund 25 procent. Från högre tjänstemannahem var andelen 28 procent. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldrarna 19–34 år skulle ungefär 33 procent komma från arbetarhem och 20 procent från högre tjänstemannahem. Skillnaden mellan fördelningen
i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett grovt mått på social snedrekrytering till högskolestudier. Sedan mitten av 1990-talet har den sociala snedrekryteringen minskat och är låg i ett internationellt perspektiv. Så bör det se ut även i framtiden.Vi vill ha de bästa studenterna, inte de med störst plånbok!
I debattboken utgiven av Ratio hänvisas till forskning som visar att den enskilt viktigaste faktorn som förklarar hur många som studerar på högskolan är landets BNP per capita. Oavsett avgifter eller inte har rikare länder fler som läser vidare, helt enkelt för att fler personer har råd att göra det. Det är detta samband som till exempel förklarar att USA har fler som läser vidare än Sverige. Hur många studenter skulle USA ha utan avgifter? Diskussionen kring BNP per capita gör inte att vi kan ignorera studieavgifters påverkan på hur många och vilka som kommer att studera på högskolan i Sverige.
Högskoleverket har utvärderat arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor och kommit till slutsatsen att ekonomin är en starkt begränsande faktor för breddad rekrytering. Personer från studieovana miljöer är mer tveksamma till att skuldsätta sig. Även studiemedlets låga nivå gör att personer utan stark ekonomisk uppbackning hemifrån känner osäkerhet inför att börja studera. Om studenter erbjuds att ta lån som täcker höga studieavgifter riskerar lånen att öka markant för den enskilde. Risken är stor att de som redan idag är underrepresenterade i högskolan därmed kommer att avstå från akademiska studier i ännu högre utsträckning.
Förespråkarna för avgifter i högskolan blundar för att avgifter sorterar efter betalningsförmåga och inte förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Kunskap och kompetens är vad som ska föra Sverige framåt. Ska kunskap bara vara till för dem som har råd att betala?
Eva Westerberg, ordförande Saco Studentråd
Kristina Persdotter, utredare TCO
TCO och Saco Studentråds gemensamma ambition är att finna vägar som leder till den sociala snedrekryteringens avskaffande. Principen om utbildningens samhällsnytta har format dagens utbildningssystem. Alla ska ha samma möjligheter, oavsett ekonomisk bakgrund, att konkurrera om en studieplats. Samhället tjänar på att människor utbildar sig och därför bekostas utbildningen av staten. Med utbildningsavgifter byter vi helt perspektiv. Högre utbildning är främst en investering för individen, inte för samhället. Därför får man själv bekosta studierna. Ett införande av avgifter leder då till att högskolan kommer att sortera människor efter betalningsförmåga istället för förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Det kommer vi aldrig att acceptera.
Läsåret 2005/06 var andelen högskolenybörjare med arbetarbakgrund 25 procent. Från högre tjänstemannahem var andelen 28 procent. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldrarna 19–34 år skulle ungefär 33 procent komma från arbetarhem och 20 procent från högre tjänstemannahem. Skillnaden mellan fördelningen
i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett grovt mått på social snedrekrytering till högskolestudier. Sedan mitten av 1990-talet har den sociala snedrekryteringen minskat och är låg i ett internationellt perspektiv. Så bör det se ut även i framtiden.Vi vill ha de bästa studenterna, inte de med störst plånbok!
I debattboken utgiven av Ratio hänvisas till forskning som visar att den enskilt viktigaste faktorn som förklarar hur många som studerar på högskolan är landets BNP per capita. Oavsett avgifter eller inte har rikare länder fler som läser vidare, helt enkelt för att fler personer har råd att göra det. Det är detta samband som till exempel förklarar att USA har fler som läser vidare än Sverige. Hur många studenter skulle USA ha utan avgifter? Diskussionen kring BNP per capita gör inte att vi kan ignorera studieavgifters påverkan på hur många och vilka som kommer att studera på högskolan i Sverige.
Högskoleverket har utvärderat arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor och kommit till slutsatsen att ekonomin är en starkt begränsande faktor för breddad rekrytering. Personer från studieovana miljöer är mer tveksamma till att skuldsätta sig. Även studiemedlets låga nivå gör att personer utan stark ekonomisk uppbackning hemifrån känner osäkerhet inför att börja studera. Om studenter erbjuds att ta lån som täcker höga studieavgifter riskerar lånen att öka markant för den enskilde. Risken är stor att de som redan idag är underrepresenterade i högskolan därmed kommer att avstå från akademiska studier i ännu högre utsträckning.
Förespråkarna för avgifter i högskolan blundar för att avgifter sorterar efter betalningsförmåga och inte förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Kunskap och kompetens är vad som ska föra Sverige framåt. Ska kunskap bara vara till för dem som har råd att betala?
Eva Westerberg, ordförande Saco Studentråd
Kristina Persdotter, utredare TCO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar