Eva Westerberg

Väldigt mycket energi har den senaste tiden gått till lanseringen av Utbildning straffbart? Nu när den är lanserad och släppt känns det nästan som om man vill ta resten av dagen ledig. Eller åtminstone dricka ett glas vin till lunch. Jag lyxade dock till mig med en cola på Pontus by the sea till salladen så det får väl ses som något typ av firande.

Några av de vanligaste frågorna från journalister och andra organisationer etcetera kring vår rapport har vi samlat i en intervju på vår webbplats, men nu även här-->

Detta är den sjätte upplagan av Utbildning straffbart? Varför ger ni ut rapporten?
- Studenterna har sämre social trygghet än de som arbetar eftersom trygghetssystemen bygger på att man ska arbetat in sin trygghet. Under de senaste 20 åren har högskolan expanderat och idag har vi 320 000 studenter i den svenska högskolan. Under samma period har det knappt skett några förändringar i studenters sociala trygghet eller ekonomi.

Men studenter är ju unga människor som nyss flyttat hemifrån och lever loppan på helgerna. Nog klarar de att äta en och annan nudellunch?
- Faktiskt är det så att över hälften av Sveriges studenter är 25 år och äldre och mer än var femte student har barn. Självklart är det inte för att de lever loppan på helgerna som pengarna inte räcker, det är för att inkomsterna är för små.

Varannan student arbetar extra vid sidan av studierna. De får både arbetslivserfarenhet och extra pengar. Behöver studiemedlet verkligen höjas?
- Det är bra att alla som vill och hinner jobbar extra. Det ger goda erfarenheter och extra pengar. Men alla studenter kan inte jobba extra, studierna är ofta och ska vara heltidssysselsättning, och om man dessutom har barn kan det var omöjligt. Därför måste studiemedlet vara tillräckligt stort för alla studenter att leva på. Så är det inte idag.

Att höja studiemedlet har varit en fråga studentrörelsen drivit genom alla år. Har studenter svårare att klara sig ekonomiskt idag jämfört med för låt säga 10 år sedan?
- Ja, flera studier visar hur studenternas ekonomi har försämrats över tid. En student 1989 hade 1250,- kvar att leva på efter att allt viktigt var betalt, idag ligger summan på 940,- och då är bostadsbidraget inräknat i dagens summa. Bostadsbidraget som endast 14 % av studenterna använder. Drar man bort det har man 240,- kvar.

Centerpartiet la förra året fram ett förslag på att ersätta CSN med banklån. Hur tar ni ställning till det förslaget?
- Saco Studentråd säger nu, precis som när förslaget kom, att det viktigaste inte är vilken aktör som har hand om studielånen, det viktigaste är att studenternas trygghet säkras. Vi har i rapporten "Lyxliv eller skuldfälla" jämfört de nordiska studiemedelssystemen. I Finland, där just bankerna har hand om studielånen, är andelen bidrag jämfört med lån dubbelt så högt som i Sverige. Det innebär att färre finska studenter behöver ta banklån. Om vi skulle med dagens studiemedel ersätta CSN med banklån skulle de svenska studenterna hamna i en orimlig skuldfälla.