En vanlig dag.

Den vanligaste frågan jag får är nog
-Men Eva, vad gör du egentligen?

Låt oss därför ta en kik på hur denna dag sett ut:

Vaknade 06.15. Snoozade en kvart, skickade sms till Eiran som ringde upp, pratade om handlingsförlamning, kommunism, nazism, liberatarianer och fackförbund medan jag klädde på mig och sminkade mig. Pratade sen med Victor som bad mig köpa med mig mjölk, som jag inhandlade på Pressbyrån. Köpte inte den svarta Earth Hour-mjölken. Mjölk ska inte vara svart.

Kom till Timbros kontor, åt frukost och pratade med Magnus och Helena, fick lite beröm för gårdagens seminarium av Patrick, och hejade på lite andra bekanta som också var på Zarembaseminariet. Visade Stina mitt kontor.

Gick genom mailen, fixade så att rätt saker uppdaterades till webben, styrde upp inbjudan till nästa träff med nätverket för unga makthavare som jag numera organiserar, bollade den med Birgitta, gick igenom inbjudningslistan, mailade ut, kollade igenom pressmeddelande och planering inför morgondagens seminarium om förskolan, gick till Kungshallen och njöt av solen på vägen, handlade mat, pratade musik och relationer med mina kollegor över lunchen, gick igenom artikelförslag, bokade in möten, läste artiklar, diskuterade webbidéer, twittrade, läste bloggar, bloggade själv, tänkte och funderade, fick direktrapporter från London och drack kaffe.

Därefter mötte jag upp Mikaela och Maria, vi tittade på dyra krämer på Åhlens och fina och konstiga kläder. Sedan promenerade jag hem, pratade i telefon med både mor och far, tittade på Vänner och ägnade mig åt utskick till Saco-federationens studenthandläggare och studentordförande om deadlinen för fyllnadsval till Saco Studentråd, samt gick igenom texten från söndagens möte på Idégruppen Arbetsmarknad som jag också är sammankallande för. Ett halvt öga på Popcirkus på SVT, lite mer telefon med Eiran och med Josefine.

Och det mina vänner, det är en dag när den är som allra mest vanlig i mitt liv.