Under förmiddagen lyssnade jag på en presentation av Linda Holmlund och Håkan Regners pågående studie kring om det lönar sig att byta högskola. Det vill säga- blir lönen högre om jag byter lärosäte?
Jag började plugga 2001 på Karlstads Universitet, 2002 bytte jag till Högskolan i Gävle. På HiG var snacket rätt utbrett bland oss studenter att om vi läste sista terminen på Uppsala Universitet skulle vi stärka våra aktier på arbetsmarknaden, lättare få jobb och dessutom kanske bättre lön. Så i en kombinerad påverkan av detta, samt en stor brist på arbetslivsanknytning på Kultur- och kommunikationsprogrammet sökte jag mig hösten 2004 till Uppsala. Efter 47 poäng på museologiutbildningen fick jag erbjudande om ett vikariat som ABM-pedagog och tvekade inte en sekund att ta det jobbet. Förra året bestämde jag mig för att jag skulle ta ut min examen och att jag då inte skulle göra det från Uppsala ändå, utan från Gävle.
Studien visar att det är mest kvinnor (check!), utan barn (check), inom samhällsvetenskapliga utbildningar (typ), med höga betyg från gymnasiet (nja). som i snitt tar 160 poäng (tror jag har 177 poäng), som tar ut examen (check) som har föräldrar med högre utbildning (nej) som byter högskola. Och mönstret är också att dessa personer får lägre lön än de som inte byter högskola.
Man testade att dela in de svenska lärosätena i tre kategorier där Uppsala Universitet är kategori 1 och Högskolan i Gävle kategori 3. Om man som mig gör ett byte från kategori 3 till kategori 1 så blir min ingångslön i snitt -7,7 % jämfört med om jag stannat på HiG. Det finns alltså inte detta samband som alla tror. Åtminstone inte i början. För efter några år minskar skillnaden mellan gruppen bytare (och det oavsett vad du bytt från eller till) och icke-bytare. Man har tittat fram till 2005 så vi vet inte vad som händer sedan. Kanske den i snitt längre utbildningstiden (160 poäng i stället för i snitt 127 poäng för icke-bytare) betalar sig efter några år och kanske att bytarna passerar icke-bytarna i löneutveckling.
Rapporten kommer att presenteras i sin helhet under våren. Kommer bli sjukt spännande att läsa den.
Många användningsområden för en hyrcontainer
7 månader sedan
2 kommentarer:
I just min utbildningssektor, ekonom, tror jag fortfarande dock att det kan göra en skillnad från vilket lärosäte du tar ut din examen. Att byta från Mälardalens Högskola, Högskolan i Gävle eller kanske Högskolan i Kalmar, till Handels i Göteborg, Handels i Stockholm, Lund eller Stockholms Universitet, kan faktiskt vara skillnaden mellan att arbetsgivaren tar en titt på ditt CV eller inte.
Oavsett om det är normalfallet eller inte, så kan det i vissa fall hjälpa en ekonom att ha en examen från en av de mer ansedda skolorna. Vissa företag, givetvis utan att säga det offentligt, slänger systematiskt ansökningar från studenter med examen från de mindre ansedda universiteten. Det är givetvis en verklighet som ingen eller få arbetsgivare vill skylta med, men när endast "de bästa" eller "toppstudenterna" rekryteras, då kan de väl inte komma från exempelvis Högskolan i Kalmar?
Jag tror givetvis inte att så är fallet, men vänder vi på steken anar många studenter att examen från de mer ansedda lärosätena kan leda till "bättre jobb". Detta gör att ett antal av de mer målmedvetna studenterna, med ambitioner om högre lön, söker sig till mer ansedda lärosäten, (i alla fall bland ekonomer) för att avsluta sin utbildning där. Så på det sättet filtreras talanger till de mer ansedda universiteten ändå.
Jag har ännu inte berört själva kärnfrågan om högre lön eller inte. Men att bli rekryterad av vissa företag som bara plockar från de mest ansedda skolorna, sägs också ge högre ingångslön än vad de företag som rekryterar från alla skolor ger.
Givetvis pratar vi om små utvalda klickar nu, men att byta skola tror jag kan ge högre lön, framförallt som ingångslön. Därefter kan jag tänka mig att prestationer spelar en större roll än var examen kommer från. Att de mer ansedda lärosätena då får mer uppmärksamhet från dessa företag som satsar mer på att rekrytera talanger är kanske inte så konstigt, då det krävs högre gymnasiebetyg för att komma in där. För de studenter som byter skola är det en signal om att de strävar efter något "bättre", eller kanske mer utmaning?
...jag behöver kanske tillägga att jag generaliserar. Som ekonom med inriktning mot hållbar utveckling tror jag Mälardalens Högskola kan skapa supertalanger, där ingångslönen jämfört med andra skolor kan kanske vara högre...men på de områden där alla skolor mer eller mindre har samma inriktningar, så som finans, redovisning och management/organisation, där är nog ovanstående resonemang applicerbart.
Kanske skulle vi anonymisera vilket lärosäte en viss student har examen från också? Det vore väldigt intressant att se om en anonymisering av denna information skulle förändra vilka studenter som rekryteras.
Hur som helst, VÄLDIGT intressant fråga. :) Som du ser Eva så saknar jag att vara inne i den utbildningspolitiska debattsvängen när jag sitter här borta i USA. Ha det gott.
Det var ett långt inlägg med många intressanta saker som jag just nu är lite för sömnig för att kommentera. Men, som valberedningens sammankallande i Saco Studentråd, ska jag förstås lägga din avslutande kommentar på minnet... :)
Skicka en kommentar