I gårdagens Aktuellt gavs rapporten Hot mot demokrati och värdegrund- en lägesbild från Malmö stort utrymme (resultatet presenterades även igår på SvDs Brännpunkt ). Efter inslaget från bland annat presskonferensen var rapportskrivaren och forskaren Magnus Ranstorp i studion tillsammans med debattören Mohamed Omar.
Det var väl tänkt att bli en intressant debatt om (eventuell) extremism i Malmö, och i Rosengård specifikt, men i stället blev det en häpnadsväckande uppvisning i ... ja allt möjligt.
Det börjar med uttalandet "som en sann demokrat är det helt okej att människor tycker att man inte ska rösta och även berättar det för andra" Detta som en kommentar på rapportens och debattartikelns "Är det okej att plädera för att människor ska isolera sig från demokratiska värden, jämställdhet och samhällsliv – till exempel att inte gå och rösta – samt att trakassera dem som inte efterlever sådana påbud?" .
.... Säga vad man vill men demokrati brukar anses som synonymt med ett styrelseskick med allmänna och fria val av representanter för folket. Jag kan i och med det välja att inte rösta, men det är tusan inte demokratiskt om jag säger åt dig att inte får rösta.
Efter det blir det riktigt otäckt.
Omar säger "Det stora hotet idag är sionisterna. I dag finns det sionister som samlar pengar till den israeliska mordmaskinen som använder pengarna till att bränna barn med kemiska vapen. Det sitter till och med en man i riskdagen, Fredrick Federley, som gett pengar till Israel, han kallar palestinier för hundar. De borde kartläggas för de tillhör eliten i samhället."
Kartläggning. Fräscht Mohamed Omar. Hur ska det göras?
Ska Informationsbyrån startas upp igen kanske?
Eller ska vi sätta fina gula stjärnor på de som stödjer Israels rätt till existens?
Eller varför inte på alla judar?
Ser på Twitter nu att Fredrick gör intervju med Aktuellt, så förmodligen kommer diskussionen fortsätta i kväll.
Många användningsområden för en hyrcontainer
6 månader sedan
5 kommentarer:
Om vi utgår från att alla medborgare i detta rika land tillhör, att alla människor i Sverige tillhör en gemenskap som tävlar med alla andra gemenskaper om att vara bäst i hela världen på demokrati. Om vi verkligen menade något med att "alla ska med", borde det då inte vara en rätt het sak att få ner hemlöshetsantalet till noll ganska omgående?
Varför för inte de som anser sig representera vår allas demokrati bättre än alla oss andra inte upp frågan på regeringsnivå, istället för att låta förvirrade stadsdelar bolla livsöden mellan sig. Istället för att låta pressade landsting och kommuner slänga hemlösa mellan sig som kastbollar. Istället för att låta frivilliga och socialproffs göra upp märkliga avtal mellan sig och över utsatta människors huvuden i "demokratisk" anda.
Dessa avtal kvarhåller människor i livslångt utanförskap. Det är avtal som aldrig, aldrig, aldrig leder till att hemlösheten i grunden löses. Är detta verkligen vad de folkvalda menar med att vara bäst i världen på demokrati? Varför följer vi då inte det som står i lagen?
Om vi följde det som står inskrivet i regeringsformen och om vi verkligen ville leva upp till allas våra mänskliga rättigheter vi skrivit under på, så skulle hemlösheten vara över i morgon. Om vi la våra egenintressen som politiker och tjänstemän, som karriärister och som löneslavar en aning åt sidan, bara en aning och delade med oss av hemligheten, av oåtkomligheten, av det som vissa ser som den självklara rättigheten när det gäller dem själva.
Då skulle vi inte behöva snyfta oss fria när vi passerar stadsmissionens eller situation Stockholms snuskigt påkostade reklamkampanjer i tunnelbanan – snyfta eller fnysa oss fria. Jag tror att den allmänna oviljan att verkligen ta ställning för det som ligger i ordet demokrati på sikt kan vara minst lika farlig som att låta en före detta hemlös bo i just "mitt" rena, ordnade kvarter . Eller att låta en före detta knarkare bo i ett just "mitt trygga område".
Vad blir det kvar av vår stolthet och vår förmåga att värna om varandra när vi inte längre står för något? När vi låter oss skrämmas av kickproducerande snusk-journalister som skriver om precis vad som helst för att få sälja lösnummer.
Vad som helst utom om det som verkligen betyder något. Journalister skyller på läsarna, läsarna skyller på myndigheterna, myndigheterna skyller på bristande anslag och på pengar. Pengar förvandlar sig ständigt, söker nya former. Former som hetsar och lockar oss. Vi fyller det offentliga rummet med enorma nakna tjejer utan att någon reagerar. Detta är helt okej i "demokratins" namn men om hemlös tigger på tunnelbanan ryggar vi indignerat tillbaka.
Har vi tappat kontakten med vår värdighet? Borde inte värdigheten ligga i att vi bryr oss om att alla har rätt till den – värdigheten alltså. Denna värdighet vilar på att vi upplever oss ha samma grundläggande rättigheter som de vi delar vår tillvaro med. Det som jag ser som en rättighet för mig själv måste vara en rättighet för dig också? Inte bara en möjlighet om du anpassar dig till det sätt på vilket jag missbrukar bonusjaktens spelregler. Den jakt som jag bedriver för att uppnå andra värden. Värden som ligger på en högre nivå. Värden som svävar en bra bit över det som vi kommit överens om i detta land utifrån FN deklarationen.
Fastighetsspekulanter gör sig feta vinster utan att vi medborgare reagerar. Hyror trissas upp och priserna tävlar med demokratin om utrymmet. Det är inte dessa värden som ligger till grund för det gemensamma. Det handlar i grunden inte om du ska ha en Mercedes i stället för en Folkvagn. Eller en dyr märkeströja istället för en lite billigare. Grunden handlar om att ha ett tryggt hem och att ha mat för dagen. Allt annat är bonus! Det är dessa "bonusar" som vi ska hänföra till möjligheter. Inte det grundläggande som bostad och mat.
Idag pratar vi om höga löner som om det vore rättigheter. För väldigt många människor i Sverige har denna syn på möjligheter också blivit till rättigheter.
I alla fall i deras egna huvuden. Detta har i sin tur har lett till att det för väldigt många andra har blivit så att de grundläggande rättigheterna som står inskrivna i vår grundlag i stället har förvandlats till en möjlighet.
Om jag nu vänder mig till dig som medborgare och frågar: Tycker du att dina bonusar skall komma till dig på bekostnad av en annan människas rättighet så ryggar du antagligen tillbaka. Du kanske känner dig förolämpad. Du tycker kanske inte att jag har rätt att anklaga dig. Därför ber jag dig istället att begrunda denna lek med ord som "demokrati och rättighet".
Annars kan du kanske se det som en möjlig skyldighet.
Samhället är nog mycket skörare än vad vi tror. Det vet vi som någon gång som trillat utanför!
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Tfn: 0736-76 42 86
Davidstjärnor? Judar?? Japp, där kom den ja - Goodwins lag. Annie försökte i alla fall att sminka till den, men nu var det bekräftat. Eftersom man vågar ställa sig upp och kritisera en aktiv offensiv politisk ideologi med många aktiva och passiva, vars påstådda statsapparatur utövar bland de värsta formerna av statsterrorism, aparheid och folkmord - så är man en nazist mellan raderna. Jag kan inte ens gå in på graden av enfald, oförnuft och omognad som omhuldar denna bedömning, för den allvarligaste komponenten ligger i att det omvända försummas som om den inte fanns. Att all form av kritik mot minsta lilla sak som är förknippad med Israel fördöms som antisemitism är av inget inresse och får därmed 0 utrymme. Man överraskas aldrig av bomhögerns hyckleri, särskilt när den biter sig själv i rumpan. Den regering som Du vurmar för har gjort “fräscha kartläggningar” till statspolitik. Ett bra exempel på det är den annalkande rättegången mot spannmålshjälporganisationen al-Aqsa-stiftelsens ordförande Khaled Al-Yousef, där åklagarsidan slår fast att alla pengar in till Gaza kommer på ett eller annat sätt att hamna under Hamasstyrda enheter (ja, så tokigt är påståendet) och får därmed betraktas som terrorhjälp. Med detta argument borde svenska regeringen/röda korset/SIDA/andra organisationer också ställas tillsvars i en domstol för fräckheten att ha skickat pengar till Gaza. Så det var visst inte slumpen som avgjorde att just Khaled Al-Yousef arresterades, samtidigt som Federleys (och även andra frivilligas) skattefinansierade ledamotslön finansierar slakt på palestinska människor. Usch och tvi för dessa Davisstjärna-anhängare som menar att folk inte ska dödad i onödan och med våra pengar.
Varför får Federlay hålla ett försvarstal då han anklagats för att vara en sionist (vilket han är) som skänkt pengar till Israels armé (vilket han gjort) medan Mohamed Omar inte får göra detsamma då han beskylls för att vara pro-Hamas (vilket han är) och antisemit (vilket han inte är)? Ingen verkar ens komma på tanken att ställa denna fråga. Varför denna dubbelmoral?
Du ställde ju frågan nu, Kulturkritikern. Dock tycker jag att det är självklart att man ska få replikera på något när man i en debatt blir apostroferad, och det dessutom gällande att ens pengar går till att bränna barn.
Skicka en kommentar