På lunchen läste jag just Anna Larssons kolumn i Svenskan om hur Killar har sämre betyg än tjejer men mår bättre. Från 2010 gäller det nya regler i antagningen till högskolan vilket är en reform som framförallt berör de som går i högstadiet och gymnasiet just nu. De där tjejerna och killarna som Larsson skriver om, de som har svårt att se att good enough is good enough, lider redan i dag av en betygshets. Det vittnar bland annat studie- och yrkesvägledare om.
Jag tycker fortfarande att det är riktigt bra att språk uppvärderas i gymnasiet, när jag själv gick i gymnasieskolan var det ett väldigt fokus på lattjo-lajbans-kurser och språken blev snabbt uträknade. Men just de här studiemotiverade ungdomarna som jag var med och skrev så här om i remissvaret till utredningen bakom detta:
Intresserade och studiemotiverade elever kan därmed få större möjligheter att förbereda sig inför högskolestudierna, vilket kan ge ökad kvalitet i både gymnasieskolan och högskolan.
Med nuvarande utveckling är det också viktigt att säkerställa att språkkunskaperna inte fortsätter att försämras i samma snabba takt hos gymnasieskolans elever. Att premiera fördjupade studier i språk är en väg att gå, en annan kunde vara att göra fler språk obligatoriska under gymnasieprogrammen. Ett potentiellt problem med förslaget är att det kan finnas brister i lärarkompetensen inom moderna språk på flera gymnasieskolor.
När det gäller meritpoäng i övriga fördjupningskurser Saco Studentråd försiktigt positivt, men vill samtidigt påpeka att det är viktigt att programmen i gymnasiet är generella och inte låser en elev vid en viss inriktning. En studiemotiverad person kan till exempel läsa fördjupande kurser i kemi och få meritpoäng, för att sedan till högskolan ändra sig och vilja läsa juristprogrammet. Hon kommer då att ha sämre möjligheter att komma in, men inte nödvändigtvis sämre förutsättningar för att tillgodogöra sig juristutbildningen. Det är viktigt att antagningssystemet till högskolan är tydligt och rättvist.
... just de vill hålla ALLA vägar öppna och väljer alla typer av kurser för alla typer av meritpoäng. Att vara studiemotiverad är en sak, att helt och hållet gå upp i plugget utan något liv utanför är något annat. Jag hoppas att folk tar till sig av Larssons avslutande ord:
För det är ju inte så att man måste vara så där perfekt och superbra på allt för att lyckas. Anders Borg hade etta i matte och han blev ändå finansminister. Oppositionsledaren Mona Sahlin gick ut gymnasiet med 3,3 betyg. Statsministern Fredrik Reinfeldt hade 3,6. Och näringsminister Maud Olofsson 2,9.
Good enough är ofta just good enough. Att lära sig prioritera, vara snäll emot sig själv och bara ha kul utan mål och mening är också viktigt. Livet är långt. Vi vuxna måste tagga ner lite när det gäller tjejerna. Uppmuntra dem att bli lite slackers. Så att de orkar hela vägen. Kanske ända in i regeringen?
Själv hade jag precis som Reinfeldt 3,6, men det var när jag gick ut högstadiet. Jag har aldrig riktigt orkat komma i håg mitt snitt från gymnasiet, det var tillräckligt bra för att jag utan problem skulle komma in på det jag ville läsa. Good enough.
Många användningsområden för en hyrcontainer
7 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar