Ljusstöparen, en effekt av tidigare arbetsmarknadspolitik

Det är verkligen bra att S har fått upp ögonen för arbetsmarknaden, som i dagens DN Debatt. Jag undrar dock om de har funderat på hur det kan komma sig att vi har sådana problem med yrkesutbildningarna i Sverige? Kan det vara målsättningen om att alla gymnasieelever ska få högskolekompetens som istället för att gynna dem fällde krokben för en massa elever med grym praktisk kompetens?

Bättre sent än aldrig.

Igår kväll satt jag en sväng på Kellys med två vänner. Efter att vi konstaterat att en av oss den senaste månaden hade stekt på en pås-pyttipanna en gång, en hade kokat ris och (faktiskt!) tinat räkor till och jag själv kokat snabbmakaroner vid ett tillfälle låg bilden klar att vi var tre tjejer som inte ägnar hushållsarbetet någon större tid eller energi.

Men så till problemet. En av vännerna skulle ha tredje dejten med en kille ikväll. Hon skulle bjuda på middag. Och vad i hela världen skulle hon då bjuda på?? En rätt högljudd diskussion avbryts av att killen bredvid mig säger att han bara måste lägga sig i, han är kock och han känner att han kan styra upp det hela. Vilket han faktiskt gör. Vi passar på att fråga efter hans bästa tips om present att ta med sig när man ska hem till en kille på middag. Han rekommenderar starkt det hemgjorda tricket. Bröd eller kort eller ljus. Bara det är hemgjort. Han hade själv stöpt ljus en gång på en arbetsförmedlingskurs och...

Men vänta nu? Stöpa ljus som sysselsättning? Ja, det är säkert terapeutiskt och lite pyssligt också. Ungefär som att lära sig sticka. Men man undrar onekligen hur exakt de här stöpa ljuskurserna gick till. Mer än att frisera siffror alltså.