Resandets politik

Vet ni om att utan cykeln så hade inaveln förmodligen tagit kol på många?
Uppfinnandet av cykeln gjorde nämligen att man kunde ta sig från hembyn och till grannbyn i stället, och kanske där träffa någon trevlig person att bilda familj med.

Möjligheten att få röra sig över gränser är viktig. Och tänk så många vackra möten som blivit till av det. Tänk om jag hade varit begränsad till att stanna i Ina (som tillsammans med grannbyn Sund har en folkmängd på 141 personer), vilka begränsade möjligheter till studier, arbete och kärlek jag förmodligen hade haft. Och tänk om min stora kärlek som nästa vecka flyttar 1200 km för att kunna leva tillsammans med mig inte kunnat göra det.

Regeringen och MP gör fortsatt gemensam sak kring arbetskraftsinvandringspolitiken, och skriver i DN Debatt: Med de nya, öppna och flexibla reglerna för arbetskraftsinvandring har Sverige gått före andra länder. Genom detta initiativ visar vi att vi menar allvar när vi säger att migration är en positiv kraft i dagens globaliserade värld. Håller med Magnus Andersson som skriver: Åh, jag blir så glad varje gång jag ser att fler människor ska få röra sig över gränser, söka jobb, handla eller bara träffa nya kulturer.

Men vi människor tycks inte bara ha en stark drivkraft att förflytta oss, utan hela tiden finns det mäktiga krafter som vill begränsa den fria rörligheten. I sin extrema form handlar det om totalitära regimer som förbjuder människor att resa eller stater som vill kontrollera medborgarnas rörelser. Sverige utgör inget undantag. Vi har haft både inre och yttre passtvång i vårt land under långa perioder. I dag finns också ett resmotstånd som är sprunget ur klimatfrågan. Om det kommer migrationsminister Tobias Billström och Miljöpartiets Mikaela Valtersson (som är de som signerade DN-debattaren) att diskutera på Timbros seminarium på torsdag i Almedalen.