Män, feminism, prostitution och skilsmässor.

Jag är man och behöver flera partners, en man behöver många vattenhål.
sades det enligt en kompis i TV idag.

Jag förstår verkligen inte varför han ska blanda in att han är man i det uttrycket. Om han behöver flera partners så är det helt fine, men jag tycker verkligen att det är riktigt korkat att säga att det på något sätt skulle bero på att han är man.

Vissa menar att det finns olika biologiska skillnader mellan kvinnor och män som bland annat gör att män har ett annat behov av många vattenhål än kvinnor. Det köper inte jag. Argumenten om att så var det på stenåldern bla bla är ihåliga. Hur man levde på stenåldern är något som man inte vet så mycket om, och föreställningar om ett genuint klassiskt uppdelat samhälle där mannen kunde vara ute på jakt och sedan komma hem och ligga runt kommer snabbt på skam. Jaktverktyg har hittats i både kvinno- och mansgravar till exempel.

Nästa diskussion på ett liknande tema på senare tid har handlat om hur ordet "rabiat feminist" uppfattas, och om det är något som kan användas till exempel på en dejtingsajt för att förmedla att man vill ha ett jämställt förhållande. Jag är skeptisk till ordet rabiat. Å andra sidan är jag också lite skeptisk till dejtingsajter, trots att flera av mina närmaste vänner träffat sin respektive på SprayDate. Det fungerar ju uppenbarligen, men det är inget för mig. Men som ett generellt råd, hur tycker ni att en tjej skulle förmedla en sådan önskan? Vilka killar lockas av uttrycket rabiat feminist?

Och så nästa tema, prositution och skilsmässor. På Newsmill finns just nu två olika trådar, en med namnet Har skilsmässan blivit trendig? och en med namnet Narkotika och Sexköp. Och tänka sig, Mattias Svensson har faktiskt lyckas få ihop de här diskussionerna på ett väldigt spännande sätt.

När det handlar om familjer, kärlek etcetera är alla självutnämnda experter. Och det är man ju, på sin egen situation och sin egen berättelse. Men det blir helt enkelt fel när Cecilia Hagen skriver att Det finns inga barn som inte far illa av att deras föräldrar skiljer sig. Jag vet att det är så. Men givetvis finns det barn som mår ännu sämre av att föräldrarna håller ihop. Att det är bra för dem att deras föräldrar inte fortsätter att leva tillsammans betyder ändå inte att de inte far illa av skilsmässan.

Då får jag bryta in som självutnämnd expert och säga att det visst finns barn som inte far illa av en skilsmässa. För jag är ett av dem. Mina föräldrar skiljde sig efter 20 år som gifta när jag var 4 år gammal och jag minns det och det var helt enkelt bara så det var. De umgås väldigt mycket, min mamma, min styvpappa och min pappa, och det är frid och fröjd.

Och jag tänker gifta mig av kärlek, och om jag skulle skilja mig så skulle det vara på grund av bristen på den. Inte som protest mot feministiska trender eller för feminismens skull.