Solstrålen

I morse när jag precis hade lämnat hemmet mötte jag en tjej som frågade mig om vägen, jag stannade till och hjälpte henne och fick då kommentaren "det var länge sedan jag träffade någon så glad som dig!". "Ja... solen skiner ju, varför ska man inte vara glad?" svarade jag.

Men sedan tänkte jag på det där. Är det inte ganska tragiskt att någon för det första blir överraskad över att man är vänlig mot dem vid en fråga, och för det andra att folk i allmänhet inte är så glada så att när jag på ett avslappnat morgonsätt var trevlig och glad blir den gladaste på länge?