Ända sedan jag var i 7-årsåldern har jag skrivit dagbok mer eller mindre frekvent.
Sedan 1997 på nätet, fram till 2006 ganska så privat på nätet.
Ibland kan jag sakna det.
Antingen ska jag gå och köpa mig en trevlig liten bok att skriva ner saker i. Minus med det är att jag tycker att det är rätt trist att skriva längre saker för hand . Jag har så mycket som jag vill få ner under så kort tid -jag är en ganska bubblande och babblande person- att jag alltid får kramp i handen när jag ska skriva för hand.
.. eller så får jag göra som Fredrick och starta en "Evas andra sida"-blogg.
... eller så får jag göra som Kerstin Thorvall och vänta tills jag är 75 år och då skriva en "jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig"-bok.
Vad tycker ni?
Många användningsområden för en hyrcontainer
7 månader sedan
2 kommentarer:
Åh vad jag känner igen mig!
Har aldrig lyckats med dagbok, men har skrivit på internet på olika sätt sen 99. Först lite på en hemsida, sen dagliga krönikor på sylvester.
Bäst gillade jag att skriva på Mjau mjau, med vetskapen om att varken mamma eller min chef läste.
Nu försöker jag vakta min tunga, eller ska vi säga mina fingrar, på min blogger-blogg.
Däremot så kommer de största känslomässiga explosionerna fram i min facebook-status, där varken nämnda mor eller chef kan förfasas eller uppröras över hur jag mår eller över att jag skriker ut något om jobbet.
Kanske inte den ultimata klagomuren, men bättre än bloggen...
Ja, man kanske skulle skaffa sig ett andra jag-sida... Men det skulle bli allt för schizofrent...
Sen är det ju så att man måste vara lite privat för att nån ska orka läsa alt man skriver... Och det vill man ju...
Ja, ja. Ska klura lite mer på det här.
Jag saknar nog mjaumjau lite.
Vi får verkligen klura vidare på det här!
Skicka en kommentar