tisdag, februari 16, 2010

Vårdval Stockholm

Jag har de senaste månaderna arbetat mycket med vårdvalens intåg runt om i landet, och anordnat seminarier i både Malmö, Stockholm, Örebro, Umeå, Härnösand, Gävle, Falun och Linköping på temat, flera gånger tillsammans med Vårdföretagarna och Omvård.se . På ett antal platser har Stockholms vårdvalsmodell varit lite av motpolen till hur man vill ha det. För den stockholmska modellen, den är ju orättvis.

Men är den verkligen det? Ett antal logopeder skriver i dag på DN Debatt om hur det var förut:
För två år sedan rådde fortfarande ett system där landstingspolitiker beslutade hur många barn som hade behov av logopedutredningar och vart dessa skulle vända sig. Vi fick i uppgift att leverera detta antal, varken mer eller mindre. Resultatet var årslånga köer, hämmad verksamhetsutveckling samt ineffektiv och självgenererande byråkrati.

och hur det är nu:
På ett år kortades till exempel köerna för att utreda dyslexi från upp till 24 månader till 3 veckor! Det gäller alla områden i Stockholm, såväl rika som fattiga.

Snacka om skillnad!

Mark Klamberg bloggar också om detta, precis som Magnus Andersson , Birgitta Rydberg och SvD:s ledarblogg.

3 kommentarer:

Peter Andersson sa...

hej i natten, Eva. Har sent omsider lyckats prestera en liten kommentar till den där logopedartikeln i DN. Läs den gärna :-)

Vore förstås intressant att ta del av dina tankar efter rundresan i "VårdvalsSverige".

Men som själva kärnan i mitt inlägg är: inte på en punkt förtar den positiva artikeln om vårdvalet inom logopedi de kritiska punkter som vi har fört fram när det gäller primärvården.

Och att notera så har de efterföljande besluten om vårdval för allt fler diagnoser fattats i enighet..

natti natti

Peter

Per L sa...

Hej Eva.

Jag tränar kampsport i Husby och Tensta.

Din bild av vårdval Stockholm skiljer sig ganska rejält från den som jag och mina kamrater på kampsportsklubbarna upplever.

Jag är en av de få som tränar "där ute" som inte är från området. Jag är också en av få som inte har "invandrarbakgrund".

För mina bekanta har läget inte blivit ett dugg bättre. De har inte mer val, eller kortare till vårdcentralerna. Vård i vissa områden, lönar sig tydligen inte eftersom det skett en migrering in mot staden eller ut på lite mer välbärgade områden.

När man håller på med den typen av kampsport som vi gör, så får man ofta hudinfektioner. I dagligt tal kallat svinkoppor. Det är ca: 10-15 personer som jag känner, som får detta varje år.

Sedan vårdval Stockholm har vi sett en otvivelaktig tendens till jojo-sjukvård. D.v.s när det gäller icke kritiska sjukdomar, krämpor eller åkommor, så skall du som läkare se till att krama ur så många besök som möjligt.

Som jag skrev innan så är det ställt bortom allt rimligt tvivel, att av de vårdcentraler vi besöker så har alla anpassat sig till det nya "300-kronor-för-alla-besök-oavsett-vad-det-gäller"-regeln :).

Jag fick svinkoppor två gånger förra året och från att ha snittat på ett besök per behandling, så ligger jag nu på tre. Mina kamrater på klubben har haft exakt samma erfarenhet.

Resultatet enligt den statisik som politiker använder för att dra slutsatser, blir att jag har fått tre gånger så mycket vård som året innan, medans den i själva verket blivit sämre både medicinskt och servicemässigt.

//Per L

Eva Westerberg sa...

Hej, och tack för era kommentarer!

Jag har själv precis flyttat från innerstan till Hjulsta så jag antar att jag kommer att få egen erfarenhet om hur det i praktiken fungerar i förorten snart. Vårdval Stockholm är inte perfekt, det finns definitivt många saker att förbättra. Men allt är heller inte nattsvart, t ex för de barnen som nu snabbare får hjälp är det ju fantastiskt bra. Sedan är ju syftet att vården - med service etc- ska bli bättre. Att du Per inte upplever det så är ju ett misslyckande, så är det.

Utmaningarna ser olika ut i olika delar av landet, i Västerbotten och Dalarna är ju
t ex glesbygdstillägg en het fråga. I ett flertal landsting har man beslutat att göra uppdraget för att starta en vårdcentral väldigt stort och heltäckande, och inte alltid med möjligheter att som liten entreprenör gå ihop med andra som kanske har t ex mödravården. Det gör att möjligheten att starta fler vårdcentraler egentligen begränsas till landsting eller stora företag. Så där finns det helt klart förbättringspotentialer också. Jag får skriva mer om mina erfarenheter från VårdvalsSverige senare!