Hur lågkonjunkturen påverkar framtidens akademiker.

Louise Adelborg, VD på Jusek, har idag tillsammans med miljöpartiets Mikaela Valtersson och socialdemokraternas Mikael Damberg en debattartikel där man slår ett slag för en ökad kvalitet i utbildningen. Två saker fokuseras det extra på, och det är den minimala undervisningstiden samt den bristande arbetslivsanknytningen.

Ett citat: De som tar examen de närmsta åren kommer att ha det svårare att komma in på arbetsmarknaden än vad studenter har haft de senaste åren. Därför måste studenterna få bra hjälp och stöd. Det kan till exempel handla om praktik, men också om att anordna arbetsmarknadsdagar, fler möjligheter till arbetslivsanknutna uppsatsarbeten, fall- och fältstudier, studiebesök, seminarier med externa föreläsare samt alumnverksamhet.

Det här är en anledning till att jag i ärlighetens namn tycker att det är riktigt synd att Saco Studentråds kongress inte valde att fortsätta fokusera på att minska glappet mellan studier och arbetsmarknad. Några av de främsta företrädarna för att inte hålla detta fokus menade att det inte berörde deras medlemmar. En stilla undran är hur dessa ingenjörsrepresentanter tänker när de varje dag läser tidningen om varsel inom den svenska industrin.

Lågkonjunkturen påverkar oss alla, och för de framtida studenterna hade det varit av stor betydelse med ett tungt fokus på att korta klivet från universitet och högskola till arbetsmarknad. Nu blev det tyvärr inte så. Det är riktigt viktiga frågor som man ska fokusera på istället, och jag är övertygad om att Stina, Mia och gänget kommer göra det med bravur. Men med en snabb omvärldsanalys kan man konstatera att det kommer vara andra frågor som kommer vara på samhällsagendan, och som kommer att behöva påverkas.