Bilen i framtiden

Man påverkas ju mycket av sin egen bakgrund. Även om man alltid kan förändras så är det lätt att bagaget fylls med det som man har med sig från när man var liten. Så är det till exempel med mig och bilar. Om man, trots livet på landsbygden, vuxit upp med en mamma utan körkort där man redan från de första stapplande stegen lärde sig att åka buss så finns det två vägar att ta sedan. Antingen avskyr man det och bestämmer sig för att skaffa bil och körkort det första man gör när man fyller 18 eller så struntar man i det och väljer att leva i kollektivtrafik- och billigt-taxi-avstånd-täta områden i stället. Och så gjorde jag.


Och vet ni vad, det går riktigt bra! Någon gång ibland uppkommer behovet av en bil/förare, det handlar om flyttar till exempel. Men i de allra flesta fall så klarar man sig alldeles galant utan. Dessutom har jag utvecklat en för många ovan "tidspessimism" vilket betyder att jag i 99 % av fallen är i tid till möten. Och det är en ganska tilltalande egenskap om jag får säga det själv. Som om inte det vore nog så är det ju som bekant både dyrt och miljöskadligt att ha bil.


Jag tror att det ligger mycket i Jakops tes om framtiden. Bilen börjar bli förlegad och ja det är knepigt hur skattepengar går till förmodligen misslyckade investeringar.