So I might as well begin to put some action in my life*

Göran Hägglunds tal fortsätter att diskuteras. I dag är det Per Gudmundsson som skriver en alldeles fenomenalt klipsk text där hårdrock och konservatismen förenas på ett tjusigt sätt. Ja, jag fick leta en stund i mitt mentala arkiv efter Judas Priest, och nej, jag har inte gått och blivit mer kristdemokratisk nu än förrut. Men jag gillar politisk utveckling, jag gillar musikreferenser och tankeväckande resonemang.

För övrigt är det inte den enda flörten med den "nya kristdemokratin" som görs i dag. Ola Mårtensson avslutar sin text med: De goda förebilderna finns där ute i familjerna, föreningarna, församlingarna och företagen. vilket ju kan ses som en konservativ grund. Och alldeles korrekt också. Visst, för många människor kanske just t ex församlingarna har en underordnat roll i vårt every-day-life men de andra delarna är verkligen närvarande. 51 % av svenskarna är engagerade i olika typer av idellt arbete i föreningar, t ex idrott, kultur eller fackliga organiationer. Jag själv gick med i en dansförening som 4åring och var medlem i 10 år, har varit med i dramaföreningar och andra danskurser, varit aktiv i studentkår, jobbat för sexuell hälsa bland studenter, och är fortfarande förtroendevald som valberedare i den fackliga studentorganisationen Saco Studentråd. Klart som korvspad att det är här jag har träffat många av mina förebilder. Drivkrafter och inspirationskällor finns bland de 350 000 heltidsårsarbeten som utförs på ideell basis varje år (siffror från SvD i dag) och kunskaper och lärdomar i stor grad också. Entreprenörer- företagen- är självfallet också förebilder, människor som skapar jobb både för sig själva och andra och kanske också lyckas förändra lite av världen på vägen.

Och sen familjen. Familjen. Det är ju bara att konstatera att utan min mamma-den underbara matriarken, utan min pappa- den genomsnälle boknörden, min styvpappa- den härligt italienske besserwissern, min syster- den starka lilla storasystern, Julia & Carl- ljusstrålarna i livet, så skulle inte jag för det första finnas till alls, och för det andra inte vara den jag är. Kraft kommer hela tiden från dem alla. Förebilder är de allihopa, var och en för sig.

Och Eiran- den fantastiske mannen som ligger och sover bredvid mig när jag skriver detta- är defintivt en förebild. Hey, killen får med mig ut på en campingtur i sommar! Och vidare, familjen i stort såsom nära vännerna och kusinerna t ex, snacka om att det är av betydelse.

Så, det där FFFF, det är ju att lite grann slå huvudet på spiken.

* Och rubriken är förstås en textrad från Breaking the law med Judas Priest.