Flexicurity vs LAS

Min företrädare David har samtidigt som han jobbat stenhårt på Idéhuset i Luleå skrivit c-uppsats som nu ligger uppe här , där man för att snabbt sammanfatta det hela också kan läsa igenom hans analys. Jag tycker att det är ett extremt spännande ämne (förstås!) som han har valt, den danska modellen är helt klart intressant.

Vad jag samtidigt lite inombords (och nu även på bloggen) ler åt är också de hetsiga diskussioner jag och David hade under året som presidium för Saco Studentråd. Om jag inte minns helt fel så var LAS en sådan sak som vi tyckte väldigt olika om. Även David kan växa upp...!

Nå, bra gjort David, du har kämpat väl och gjort ett superjobb!

Nu ska jag gå och lägga mig, och dessutom ska jag oroa mig över pensionen. Jag har den senaste tiden diskuterat inträdet på arbetsmarknadens betydelse för framtida pensionen en hel del (ni vet, innan 25 år ska man börja jobba- sedan får man äta kattmat som pensionär istället för att åka till Solkusten). Jag är 26 år gammal. Och får inte ett korvöre till pensionen. Inget unikt när man är förtroendevald, men det är inte speciellt bra. När jag blir pensionär ska jag ju åka runt i en Alfa Romeo Spider (som har gett mig mitt andra argument till att skaffa körkort. Mitt första är att mina syskonbarn har en trist bild av att kvinnor inte kan köra bil, så kan man ju inte ha det! Mitt andra är att jag skulle göra mig så bra i en Alfa Romeo Spider) och då krävs det en ordentlig pension.

Facebook och Centern

För några månader sedan startade vi en Saco Studentråd-grupp på Facebook, och nu i veckan också en Saco-grupp. Noterar nu att LO kommit in på banan också bland centralorganisationer på Facebook. Känns dock bra att vara branschledande... och TCO lyser med sin frånvaro.

I dag beslutade Centerpartiets riksstämma att Högskoleverket bör få i uppdrag att kartlägga vad som händer med högskolestudenter efter examen. Precis som det pressmeddelande Jusek idag skickat ut så instämmer jag i att vi nu sätter stort hopp till att man får med sig de övriga allianspartierna i den här frågan. Leijonborg har verkligen varit för passiv när det gäller detta.

Fribeloppet

E24 har plockat upp vårt pressmeddelande om fribeloppet i en artikel. Dock lyckades de inte plocka upp mitt efternamn helt och hållet. Men åsikterna stämmer!

Såhär..

...ska jag också ha det i framtiden. Ett sött lusthus vid vattnet. Vad mer kan man begära?

På kickoff med kansliet

Är på ekerö med kansliet.Bra dag med en massa intressanta dragningar av Sacos olika verksamheter,en hel del spännande på gång. Ska gå en liten promenad ner till Mälaren nu innan middagen o de än så länge hemliga kvällsaktiviteterna.

Framtidens arbetsförmedlande

28/9-200710:00- 12:00
Saco, Lilla Nygatan 14

Saco Studentråd bjuder in till diskussion om framtidens arbetsförmedlingar. Är det dags att öppna marknaden för fler privata alternativ?Vem ska ansvara för utbetalning av ersättning?
Vilka andra aktörer än AMS kan vara med och förmedla arbeten? Hur skapar vi ett effektivt arbetsförmedlande, och för vem ska det vara?

Under seminariet medverkar bland annat:
Per Henriksson, Jusek
Lil Ljunggren Lönnberg, AMS
Magnus Andersson, Centerns Ungdomsförbund

Välkommen att diskutera med vår kunniga panel!

Mer information om seminariet kommer.
Kontakta Saco Studentråds ordförande Eva Westerberg på eva.westerberg@saco.se alt. 070-557 1984 vid frågor.

Anmäl er här: http://www.saco.se/templates/saco/calendar_event.asp?id=5904

Kompletterande eller oförenliga?

Satt och letade febrilt i min inkorg för att hitta någon mer information om den föga uttömmande anteckningen i min kalender"Den svenska modellen" som det stod på måndag. Precis då ramlade det in:
I globaliseringens spår har debatten om Europas sociala modell på nytt blivit aktuell. EU-kommissionen har gjort en spännande studie om européernas sociala verklighet. EUs ekonomiska och sociala kommitté (EESK) har engagerat sig starkt i diskussionen. Mot denna bakgrund måste också den svenska sociala verkligheten och den svenska modellens bärkraft analyseras och diskuteras.

Det finns många som nu vill att EU måste få ett ännu starkare socialt inslag när Lissabonstrategin ses över och den nya EU-traktaten träder i kraft. Men debatten måste föras i medlemsländerna. Det är bakgrunden till seminariet.

Kan den svenska modellen stödjas av ett mera socialt Europa? Och hur kan vi bidra till en europeisk social modell - där kampen mot utanförskap, en satsning på fler och bättre jobb samt inträdet i kunskapssamhället står i fokus?

Ernst-Erik Ehnmark, som är ledamot av EESK och från Saco, kommer att prata om den europeiska sociala modellen, Anna Ekström kommenterar tillsammans med bland annat Jan Andersson som är ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor i Europaparlamentet, Margot Wallström dyker upp och en rad andra namnkunniga personer.
Det blir nog en spännande måndag!

På tisdag lanserar LO en rapport om arbetsförmedlande En svår match- om vägval i förmedling av jobb och aktiva program, och på kvällen är det den omtalade Globaliseringsdialogen. På onsdag har Saco-styrelsen möte, och denna gång tillsammans med TCOs styrelse. Jag kommer helt enkelt ha en väldigt facklig vecka med internationellt tema nästa vecka, dessutom avslutas den med ett möte i Helsingfors.

... och i morgon är det kanslikick-off på Skytteholm. Ska innan jag och Klara sätter fart med ordförandenätverksplanerandet (har en sak helt klar än så länge och det är att någon från Prime kommer, dags att resten styrs upp ordentligt) gå igenom den presentation jag har i morgon på kick-offen.

Häromdagen kände jag att jag fick en lätt tom blick av att någon sa "... och så ska man ha ett privatliv också". För det är så sant men jag hade inte riktigt ... planerat in det? Men idag så åt jag t ex spontant lunch med min styvpappa Kent, på lördag har jag avstyrt X antal uppdrag och saker för att helt och håller ägna mig åt mina vänner och främst Tess som har lagt sin 25årsfest ett datum där jag var ledig. Love you for that. Så det finns faktiskt tid och rum för privatliv. Det ska både jag och ni komma ihåg.

Slut på svartjobben för studenter?

Enligt SVT:s Nyhetsmorgon är fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet på väg att försvinna eller höjas kraftigt. Detta är något som välkomnas av Saco Studentråd.

- Det finns två starka argument för att höja gränsen för fribeloppet: dels den ekonomiska situationen som gör att många studenter inte klarar sig på dagens studiemedelsnivå, dels den viktiga kontakten med arbetsmarknaden som extrajobb under studietiden ger, säger Saco Studentråds ordförande Eva Westerberg.

- Studenter arbetar extra redan idag. Problemet är att dagens regler leder till svartarbete. Så många som var fjärde student uppger att de arbetar svart just för att slippa reducerat studiemedel. Samtidigt är det viktigt att även nivån på studiemedlet ses över eftersom så många studenter har svårt att klara sig på dagens nivå, avslutar Eva Westerberg.



Mm.. så säger jag om det.
Har haft ett mycket givande möte på morgonen. Ett sånt där snabbt, effektivt som kommer kunna ge konkreta resultat. Kanon!
I eftermiddag ska jag, Mikaela och Sacos assistent Annika göra ansvarsfördelning inför kongressen 1-2 december. Ikväll blir det träff med fröken vice ordförande.

Studenter måste våga bli företagare- artikel i senaste numret av Entreprenör tillsammans med Aova

I både Sverige och Finland har antalet studenter ökat de senaste decennierna. Olyckligtvis har även akademikerarbetslösheten ökat. Utbildningarna i högskolan är inte tillräckligt anpassade efter vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Nyexaminerade studenter har därför svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och särskilt svårt att hitta relevanta arbeten som passar utbildningarnas inriktning. En situation där människor utbildas till arbetslöshet är inte bara ett problem för individen, det är resursslöseri för hela samhället.

Men trots detta är en del studenter fortfarande övertygade om samhällets förmåga att skapa jobb och anställningar. Alltför övertygade, enligt vår åsikt. För lite görs för att motivera till innovation och entreprenörskapsanda hos studenterna. Det är olyckligt då idén om eget företag känns långt bort, och studenterna saknar de nödvändiga verktyg som behövs för att skapa sin egen arbetsmarknad.

Ett av de stora problemen är att universiteten negligerar övergången mellan studier och arbetsmarknad. Universiteten tycks inte se entreprenörskap som ett verkligt alternativ till anställning. I Sverige visar en nyligen publicerad rapport från Saco att endast en av tio egenföretagare fick information om entreprenörskap under studietiden. Om entreprenörskap överhuvudtaget diskuteras är det huvudsakligen i teorin och studenterna får idag inte tillräckligt mycket praktiska entreprenörskapskunskaper .

Traditionellt sett är också den högre utbildningen väldigt teoretisk. Detta kan förklara motståndet mot entreprenörskap, som ses som mer praktisk kunskap. Men för att göra högre utbildning lönsam både för samhället och individen är det viktigt att tänka nytt. Inte minst bör man fokusera på hur man kan öka akademikers möjligheter på en flexibel och mobil arbetsmarknad.

Att introducera entreprenörskap för alla studenter, med kunskap och stöd, är ett nödvändigt steg för universiteten. Det ger inte bara mer innovationer och ökar antalet företag, det ger också studenterna makten över sin egen arbetsmarknad.

Många studenter känner oro inför framtiden. Om de bär med sig kunskaper i entreprenörskap, och det självförtroende som detta ger, kommer glappet mellan studier och arbetsmarknad bli lättare att överbrygga.


Eva Westerberg
Ordförande
Saco Studentråd

Antti Lehtoranta
Ordförande
AOVA, Akavas studentråd

Hur man minskar glappet.

TCO, SFS och Lärarförbundet har gemensamt skrivit en rapport om mötet mellan student och arbetsgivare, Jakten på anställningsbarhet. Studien i själv är intressant, kan bland annat konstatera att vi i Sverige är dåliga på att uppskatta erfarenheter från andra länder eftersom erfarenhet av studier och arbete utomlands inte alls har en central betydelse vid rekrytering enligt arbetsgivarna. Jag förstår inte riktigt hur man har råd att tänka på det sättet, vi borde helt enkelt bli bättre på att promota mobilitet både inom landet och i och utanför Europa. Vi behöver breda perspektiv och fräscha synsätt på globaliseringen. Att då inte se nyttan av erfarenheter från andra länder... nej, lite lätt ofräscht.

Dessutom kan man konstatera att en Akademikerkampanj behövs i Sverige. Akademikerkampanjen är vår danska systerorganisation AC sätt att visa på den ekonomiska nyttan för små och medelstora företag att anställa en akademiker. Som det står i rapporten
"Värt att notera är att de mindre arbetsplatserna, med 50-99 anställda, ser ett mindre anställningsbehov av nyutexaminerade högskolestudenter än de större, vilket med stor sannolikhet kan kopplas till att akademiker redan i dag i lägre utsträckning återfinns bland små- och medelstora företag."

90 % av de tillfrågade arbetsgivarna tycker att arbetslivserfarenhet är "mycket" eller "ganska" viktigt.
Mer arbetslivsanknytning i den högre utbildningen är förstås en nyckel i det hela. Fler möjligheter till praktik, ökat entreprenörskapsinslag, mentorskapsprojekt etcetera är viktiga saker som även rapporten lyfter fram. Dock saknar jag ett adderande av de två viktiga aspekterna att engagemang utanför studierna värderas högre än betyg och arbetslivserfarenhet. Själv tycker jag att det är glasklart. Genom att ta bort fribeloppsgränsen ger man möjlighet för studenterna att göra något vid sidan av studierna OCH få arbetslivserfarenhet. Ja, jag vet att studenter inte ska tvingas att jobba vid sidan av sina heltidsstudier. Men har man möjlighet att göra det så är det ju fantastiskt bra. Har man en massa tid att lägga på att vara aktiv i kår, föreningar, eller vad det nu kan vara, på sin fritid, så borde det också finnas tid att arbeta extra. Och få lön för det. Utan att straffas för det.

Överutbildningsaspekten lyfts fram ordentligt också, studien anses vara beviset på att vi behöver fler utbildningsplatser. De noggranna empiriska studier som tidigare gjorts på området av bland annat Thålin, Åberg med flera visar annat.

Nå. Det är bra att fler arbetar för att minska glappet mellan studier och arbetsmarknad, även om jag inte håller med om analyserna behövs diskussionen!

Nu ska jag strax iväg och träffa SSCOs ordförande.

Kanslilansering av Sacos nya logga.

Det var smygpremiär redan under Almedalen, idag var det kanslilansering av processen med den nya visuella identiteten. Vi hade frukost, blommor i de nya profilfärgerna, föreläsning av Pangea design som tagit fram det hela, nya mattor och lite frågor och svar.

Jag har ju som jag tidigare skrivit om varit med i den projektgrupp som arbetat med det hela, enormt spännande har det varit och jag är väldigt nöjd med resultatet. Dessutom ska vi nu, i enlighet med alla skrivregler skriva Saco, alltså med små bokstäver efter S:et. Numera är jag alltså ordförande för Saco Studentråd. Det kommer vara en omställning.

Har haft planeringsmöte med Mikaela o Klara idag. Hösten blir... intensiv. Men bra.

Bilder från Island

Mikaela och jag vid Geysir.

Gullfossen

En glaciär.

Ser helt fejkat ut, men så här ser det ut vid Tingvalla.

Jag på valsafari.

Jörgen från Naturvetarförbundet och jag på middag.

Gunnar Wetterberg.

Noora från Akava, by night.

Blå lagunen, som var grön dagen till ära.

I går kväll var vi som sagt på Blå lagunen, och fick dessutom lite fin isländsk natur på vägen dit, med stopp vid varma källor mitt bland bergen. Hisnande vackert.

Efter en supermiddag och shopping av krämer i Blue lagoon-shop (jag är fast övertygad om att jag både blir yngre och snyggare av dem) gick jag, Mikaela och 3 av våra Akava-vänner och undersökte Reykjaviks kvällsutbud. Först till reaggeklubben Sirkus och sedan till Oliver. Oliver var ett underbart ställe, ett sånt ställe som jag verkligen saknar i Stockholm. Stylish, men avslappnat. En salsaorkester, som bestod av 25-åriga indiekillar, en publik som dansade salsa, och musiken var av ett jazzinspirerat, jammande men ändå salsa-slag. Ett ställe med atmosfär.

Idag inledde SACO:s samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg dagen. På Gunnar blir det aldrig trist att lyssna på. Dagens tema var fri rörlighet bland arbetskraft. Dessutom är Gunnar ett riktigt föredöme när det gäller att hålla tiden. Får han 30 min att tala så pratar han 30 min. Idag sbörjade vi 09.03, då pratar Gunnar i 27 min. Det är verkligen att visa på respekt för andra talare och publiken (som annars får typ förskjutna raster och tappar fokus).

Stort cred till alla finnar som för den nordiska sammanhållningen dammade av en gammal skolsvenska och för första gången på år och dar höll föredrag på svenska. Alla har gjort väldigt bra ifrån sig!

Ett ord att importera till svenskan förresten: hemkomstgåva. Klockrent! Har handlat hemkomstgåvor till Julia & Carl idag.

I övrigt en rad intressanta föredrag från bland annat norska Akademikernes ordförande Christl Kvam om arbetsmiljö och -situation för akademiker.
"24 h arbetstid för att anpassa till kunderna i Brasilien och i Nya Zeeland är jättebra. Men hur påverkar det för den ständigt tillgängliga småbarnsmamman i Oslo?"
Anna Ekström pratade om framtiden och globalisering, vilket också var intressant. Det finns massa saker jag kommer att fundera mer till och skriva mer om sedan. Men nu ska jag ta och vila lite inför kvällens middag.

Imorgon så ska jag, Mikaela, Lotta och Helena åka på en rundtur och valsafari. Därför har jag köpt en mössa idag. Och strumpbyxor. Och vantar.
Hade jag packat för sådana äventyr? Svar nej.

Ok. Jag måste bara få säga det, nu sitter jag alltså i Reykjavik och kan i min MP3-spelare lyssna på Sigur rós. På plats. Det är faktiskt häftigt. Sigur rós är det närmaste jag kommit religiösa upplevelser.

Nå, dagen har varit bra! Gjorde ett inlägg i diskussionen efter entreprenörskapsdelen:

Det är fantastiskt roligt att vara här, och jag håller med Norge om att vi behöver mer samarbeten på det här området. Ett samarbete som redan pågår över gränserna är emellan SACO Studentråd och AOVA, Akavas studentråd. Under våren har vi genom möten och mailskickande tillsammans kommit fram till en rad åsikter gällande vikten av entreprenörskap i den högre utvildningen. Att introducera entreprenörskap gör alla studenter, men kunskap och stöd, är ett nödvändigt steg för universiteten. Det ger inte bara innovationer och ökar antalet företag. Viktigast av allt är att det ger studenterna makten över sin framtida arbetsmarknad.

Jukka delar just nu ut den text som vi skrivit, ni kan välja att få den på svenska, finska eller engelska.

Det här är en viktig fråga för studenterna i SACO och Akava, många känner en oro inför framtiden. Med mer kunskaper, och det ökade självförtroende som detta ger, kommer glappet mellan studier och arbetsmarknad att minska!

Tack.

Strax är det samling för att åka till Blå lagunen. Finns det energi kvar sedan ska ett gäng gå ut och se vad det isländska natten erbjuder. En sak är klar- det kommer kosta pengar. Hiskeligt dyrt på Island.

Globaliseringsdialogen

Det var ett fint sällskap man var i förresten, det ska bli fantastiskt intressant!

Rapport från Sigtún

Sitter på mitt rum på Hotel Grand Reykjavik och njuter av att vara på Island. Spännande med ett ställe som blåser, det är kallt och det regnar och det ändå känns ok.

Ikväll har vi varit på mottagning hos BHM, Akademikerorganisationen på Island. Trevlig stämning, stor uppslutning och många kära återseenden från bland annat AC och Akava.
Avslutade kvällen med att gå på asiatisk restaurang med Mikaela, kanslichefs-Anders, Cristoph från SULF och Jörgen från Naturvetarna.

I morgon är det ett spännande program med bland annat entreprenörskapsinslag. Dessutom ska vi på ett organiserat sätt få se en av de stora begivenheterna på ön, Blå lagunen. Ibland är det rätt skönt att vara på gruppresa.

Hur man vet att man är på Island

Vår internationella sekreterare Åke Zettermark har bokat buss.På Island blir det förstås Åke Sacur. Enormt spännande att vara här!

Yes I did go to Tajikistan and Yes I did end up in a Tajik prison

Gästblogg från SACO Studentråds verksamehtsrevisor Hanieh Heidarabadi, som just nu är i Tajukistan.

Maybe I had it coming; it’s not wise walking around without documents or copies of expired visas as foreigners in Tajikistan. The police, which are just everywhere, are allowed to stop us and ask for documents = asking for bribe. So I and the guys of course get stopped ONLY 5 minutes from the guesthouse at 1 am. Not really thinking that the copy of my passport showed that the visa expired a week ago, I hand it over to the police. And so did the guys (although Joe did not have ANY documents).

After a lot of hassle and waiting around, they insist to take us to the police station. Of course we were not planning to go anywhere in this land of corrupted police and after an hour of waiting around on the street we told them that they either call for a police car to take us to the station or let us go. The time was now 2.10 am. After some more waiting around the police men stop a taxi, and surely we did refuse to get into a taxi. No if they want to arrest us, then we want a proper police car. Shortly after, a police jeep (with its blue and red lights on!) came to pick us up. They put the four of us in the back and of course the both officers wanted to come to the station and monitor the arrest, so one of them also get in the back (now with 5 people). It was pretty hard not laughing, and occasionally we did burst out in laughter.

At the police station we managed to attract a crowd of curious people all wanting to get a peek at our copies of expired visas. And the guy in charge of registering people did not seem too amused to have to do all this extra work it meant for him. Time now: almost 3 am. As I was the only one able to speak Farsi and did my best to sound annoyed. But they were more interested in where we were from and what we studied. After 3 am in the morning I did not feel like small-talking anymore and I did have occasional burst outs.

Finally after telling them that we WOULD NOT pay any money and that they have to release us after 3 hours in custody they let us go. Time now: almost 4 am. The best part of the whole experience is probably the pictures we took post-prison experience. And as soon as I can I will post them!

Freedom has never been this appreciated

Inspirerande

Kom just tillbaka från en härlig lunchpicnic i Humlegården med Tobias Holdstock. Det är en lyx att få möjligheten att bara en vanlig tisdag få träffa människor som sprider energi och engagemang kring sig på det sättet som Tobias gör. Och det fina av allt är att det är en lyx jag kan unna mig ganska ofta, att få träffa inspirerande människor!

Det här kan vara den roligaste nyheten på länge. Jag är inte helt överraskad att herr jag-är-tillsammans-med-Mischa-Barton kommer med sådana uttalanden. Ännu roligare vore det förstås om det vore sant. GP och RUNAR! Haha!

Fick en lista på 20 yrkesgrupper med högst medelålder.
52 år är medelåldern för gruppen högre ämbetsmän och politiker
Spännande grupp. Och det blir ju allt tydligare att de 10 % av befolkningen som kallas ungdomar är kraftigt underrepresenterade (runt 2 % av landets politiker är ungdomar).
Sedan kan man också diskutera länge huruvida politiker är en yrkesgrupp.
Fridolin tyckte inte det.

Annars har det varit en dag med möten. Första kanslimötet efter sommaren där jag, Mikaela och Anna K snabbt sammanfattade Almedalen, möte med varumärkesgruppen inför nästa veckas kanslilansering av den nya visuella identiteten, ( SACO Studentråds logga kan man smygkika på här genom att klicka på den nya rapportens länk) och lite andra kommunikationsstrategiska möten.

Flytten igår gick som en dans. 13.00 hämtade vi bilen på OKQ8, 14.30 var alla saker inplockade i den nya lägenheten. Mycket att plocka med fortfarande, men vad underbar lägenheten är!

Vill också delge er ett bra pressmeddelande från SACO idag:
Lyssna till forskar-Sverige, Fredrik Reinfeldt!
Forskningens enprocentmål är den enskilt viktigaste frågan för regeringens budgetarbete i höst.
Det säger SACO-ordföranden Anna Ekström i en kommentar till forskar-Sveriges skrivelse till regeringen.
- Regeringen gick till val på ökade anslag till forskningen. I alliansens valmanifest står det klart och tydligt att anslagen ska öka till 1 % av BNP. Att regeringen använt två av sina åtta budgetpropositioner till att tvärtemot sina egna vallöften minska forskningsanslagens andel av BNP sänker regeringens och alliansens trovärdighet. Vad värre är, det minskar Sveriges konkurrenskraft i en globaliserad värld.
- I höstens budget måste ett ordentligt tillskott av medel ske. Dagens urholkning måste vändas, så att Sverige närmar sig vallöftet istället för att fjärma sig från det, avslutar Anna Ekström.

Mycket klokt som kommer ifrån Lilla Nygatan 14.

Easyrider

I bland så säger folk att det är väldigt svårt att höra var jag kommer ifrån, min dialekt är en smula bortsuddad.

Men ibland avslöjar jag mig, och detta kan även vara i skrift! Titta vad jag hittade i ett inlägg nedan: Vi får se vad det lander. För det första ska det vara VAR, men sedan kom det. Lander. Är man observant kan man ibland komma på mig med att säga "stanner", "cykler" och så vidare. Och det är väl en sak. Men att plötsligt börja skriva dialektalt var ju bara konstigt.

I går var en fantastisk kväll. Jag och Carin gjorde en god sallad, gick sedan till Tanto där det var utomhusbiovisning av Easyrider, Tom och Erik kom dit och vi åt popcorn, digestivekex, brieost och drack öl och avrundade kvällen med att nattbada på Långholmen. Idag har jag fixat Carins hår innan hon skulle iväg på bröllop och därefter har jag så sakteliga sett till att lägenheten avpersonifieras.
I morgon bär det av mot nya marker.

Antal SACO-medlemmar under 29 år.

En sak med LO-rapporten förresten.
Det är nästintill inga SACO-medlemmar under 25 år med, och knappt några under 29 år med vilket gör att mätningar på unga människor i SACO är osäkert i den. Jag hittade aldrig någon bra förklaring till hur det här kom sig, till exempel om att det var så att de som var studerandemedlemmar inte räknades in. Studerar du kan du ju i praktiken jobba extra och vara med i LO eller förstås också vara medlem i ett professionsförbund eller TCO-förbund. Men ingen sådan förklaring fann jag.
Eftersom jag så ofta träffar unga människor (dvs under 29 år vilket är vad man räknar ofta) inom SACO-federationen beställde jag färsk statistik från en av våra statistiker. I augusti 2007 är 18.25 % av det totala antalet medlemmar i SACO (dvs både yrkesverksamma o studenter) under 29 år.
Det är nästan en femtedel (runt 100 000 personer).
Så så försvinnande få unga som det tycks som i LO-rapporten är det faktiskt inte i SACO.

För övrigt är det i gruppen 30 -33 år som vi har flest medlemmar.

Ung? Så här ligger det tydligen till.

Har ägnat dagen åt att läsa de två stora rapporterna som kom under gårdagen, Ung i dag 2007 samt Ungdomar och facket . Har nu femhundraelva olika idéer och uppslag på hur man kan spinna vidare åt olika håll, varav två saker redan sparkats igång. Vi får se vad det lander. Hursomhelst.

I Ung i dag 2007 diskuteras en rad intressanta områden, bland annat om hur viktig skolan är för inställningen till eget företagande. Vad som är väldigt positivt är att mer än var tredje person mellan 18-30 år säger att skolan förmedlat en uppfattning om företagande. Fantastiskt! Eftersom siffran är radikalt mycket sämre när det gäller den högre utbildningen så antar jag att bland annat Ung företagsamhet lyckats riktigt bra med grundskolan. Siffran för studenter som fått information om egenföretagande under studietiden är 10 %, och om man känner att det handlar om mer äm information och uppfattningar- ja till och med att bli inspirerad till att starta eget- så är det bara 2 % av studenterna som säger det.
... sedan har vi alla andra intressanta saker också. Den senare etableringsåldern på arbetsmarknaden, bostadssitutationen för unga, möjligheter till påverkan etcetera etcetera

.... vilket förstås leder mig vidare till den andra rapporten från LO, om unga och facket. En del intressanta saker, få nyheter dock.
Jag tror att en stor förklaring varför man- trots att man kan tänka sig att bli medlem i ett fackförbund (ej enbart LO) väljer att låta bli ligger i denna mening:
- Många unga anger tillfälliga anställningar som skäl till att inte bara med, det känns inte lönt helt enkelt. Anställningen kanske utgör ett extraknäck eller så planerar man att syssla med annat i framtiden.

Jag gick med i DIK när jag var 22 år gammal och läste min tredje termin. Innan det hade jag arbetat en hel del inom handeln, och jag beställde t o m hem lite info-material från Handels. Men eftersom jag
1) hela tiden såg det som något temporärt, vilket var uppfriskande också. Man kan flytta utomlands om 4 veckor vilket jag också gjorde en period, och sedan började jag studera
2) tyckte att de röda fanorna inte riktigt var jag
så lät jag bli.
När man sedan investerar ett antal år i en utbildning, i en blivande profession, kommer saken i ett helt annat ljus. Att få en kontakt med yrkesverksamma, att få stöd och support av folk som är experter på just mitt fält oavsett om jag är student, egenföretagare eller jobbar kommunalt, att få fortbildning, CV-hjälp, att vara med i en förening som guld värd.

Vad gör facket för unga egentligen? Ja, många gånger fel i alla fall. Fackförbunden försöker genom äldre gubbar leverera en lösning om varför de unga ska vara medlemmar. Man ägnar timmar åt att fundera på hur man ska få unga människor att förstå vad viktigt facket är.
Snälla. Det känns ju bara SÅ mossigt.

Lyssna på oss unga istället. Vilka frågor tycker vi är viktigast? Varför vill vi vara med i ett fackförbund redan under studietiden? Varför fortsätter vi att vara medlemmar sedan?

Jag har mina svar.
Du har dina svar.
Dela med dig.

Kandidera till LSU:s styrelse 2008

Sugen på att kandidera till LSUs styrelse eller presidium? Vad kul!
Så här går det till: Valbar till styrelsen är personer nominerade av minst en medlemsorganisation. Nomineringar ska innehålla en motivering från organisationen, kontaktuppgifter samt ett personligt brev från kandidaten. Nomineringsblankett finns att hämta på www.lsu.se

Senast 14 september vill vi ha era nomineringar inskickade till valberedning@lsu.se tillsammans med det personliga brevet från den nominerade. Vid frågor om kandidatur eller valberedningens arbete, kontakta Eva Westerberg eva.westerberg@saco.se 070-557 19 84 eller Linnea Ornstein, linnea.ornstein@rfslungdom.se 070-579 68 94

I passet i morse kom jag på mig själv med att typ 3-4 gånger hänvisa till information jag de senaste dagarna snappat upp på olika bloggar. Tydligen är jag lätt påverkbar genom detta medium.

Ett härligt dygn

Tillbaka efter två enormt inspirerande och givande dagar tillsammans med SACO-förbundens studenthandläggare ute på Wijk (för övrigt mitt bästa konferensställe. Underbar personal och så extremt god och fräsch mat). I går hade vi en rad olika pass tillsammans med Angeli Sjöström, allt från hur man belönar, engagerar och ger feedback till att göra sådana löpsedlar som den nedan och agera rådgivare åt varandra. Många bra och konkreta saker kom ut av det hela.

I dag inledde vi med ett pass om hur förbundens har nytta av att vara organiserade i SACO Studentråd, även där kom det tydliga förslag på hur man kan arbeta vidare.

Det finns många saker som man kan bli irriterad på i en gigantisk organisation som SACO. Det är ju alltid så att det vore enklast om man själv fick bestämma. Men det blir ju inte garanterat bäst då- därför är det trevligare att ha en demokratisk organisation. Men glädjeämnena slår irritationsmomenten med hästlängder. Att få tillbringa ett drygt dygn tillsammans med fantastiskt duktiga och drivna människor som SACO-förbundens studenthandläggare är en sjujäkla förmån.

I mitt pass om SACO Studentråds politik pratade jag om synen på facken och mossighet. Ja, ett av mina favoritämnen. Efteråt kom en av studenthandläggarna och bjöd in mig till deras höstkickoff med motiveringen att man ville visa på en modern organisation, och att jag var ett utmärkt exempel på det moderna inom SACO. Riktigt värmande.

Framtidslöpsedel

På internat med Sacos studenthandläggare.observera vem som är SACOs ordf...

Söderhavet och Simpsons

Jag, Mikaela och Åsa hade möte med Söderhavet idag. De har nya lokaler vid Skeppsbron och jag måste säga att det är sällan jag känner att jag vill flytta in på ett kontor. Det är sällan jag känner att jag skulle kunna sälja min själ för att flytta in på ett kontor. Men på Söderhavets nya kontor- där vill jag bo.

Augustis nyhetsbrev finns nu att läsa på hemsidan, årets nyhet Kongressboken börjar ta form, två politiker är klara till kongressens debatt... tja, rent allmänt känner jag att det är skönt att det händer saker och att det är fint att se resultat.

Imorgon och halva torsdag ska jag på internat med SACO-förbundens studenthandläggare. Jag ska hålla ett pass med Mikaela om vad förbunden har för nytta av att vara med i SACO Studentråd. En jäkla nytta är förstås mitt svar!

I söndags skulle jag och Carin gå på bio i Göteborg förresten. Se Simpsons. Klockan 14,15 sitter vi glada och förväntansfulla och väntar på bion. Jag får för mig att kolla på min biljett, och inte bara lita på Carins uttalanden om att vi skulle åka vid 17-tiden. Det står 16,02 på biljetten... Där sitter vi, en smula handfallna, med popcorn och dricka i knäet och förstår att det är en omöjlig ekvation.
Hur det slutade? Ja- att vi inte vet hur det slutade.

Vi gick från bion tjugo minuter innan den var färdig.

Jag hoppas det var ett fint slut.

Kopplad?

Jag upphör aldrig att roas över vad man blir kallad som aktiv i Sveriges akademikers centralorganisations studentråd. Det ska alltid sättas in i fack (haha), och det är inte ovanligt att man hör kommentarer som denna som stod på Politikerbloggen:

SACO kallar sig självständiga men hålls hårt i kopplet av
sossarna.

Hmm.. näe jag känner faktiskt inte att jag sitter fast i ett koppel. Känner mig
befriande lös och ledig.

WOW

Jag och Carin, i sådan där härlig regnlook man får.

Vi träffade Josefine och Nille från Gävle på Eagles of death metal.

Världens bästa festivalteam.

Idag är jag tillbaka på fulltid på kansliet, och Mikaela med. Text och bild från Pride hittar ni nu här . Annars är det organisation inför den närmaste tidens resor som gäller. Finns biljetter, finns program- är det jag som ska skriva program? Osv..

Åker nästa vecka på Nordiskt Akademikerforum på Island. I början av september ska SACO Studentråds styrelse till Finland och därefter är det Europafackets Unga som har möte i Bryssel. Vilket påminner mig om att jag måste prata med Markus Kristiansson på LO. More on the to do-list.

Men nu: hemsidegenomgång. Åh vad jag ser framemot när allt är nytt och fräscht på www.sacostudentrad.se !

Primalt skrik.

För några år sedan, ja 2002 närmare bestämt åkte jag till Arvikafestivalen, och huvudakten för mig var just Primal Scream. Dock blev jag alldeles fruktansvärt sjuk och fick ligga hemma hos en kompis moster i två dygn innan jag åkte hem. Det var rätt deppigt.

Jag kommer så väl ihåg när jag hörde Rocks första gången. Jag kommer t o m ihåg vad radioprataren sa runt den.
Jag har pratat i P3 om vad Star betyder för mig, hur den är en låt som förändrade mitt liv.
Jag har haft en hamster som hette Bobbie. Döpt efter Gillespie.

Det var uppenbarligen dags för mig att se dem.

I want you to love me like Yoko loved John.

Nu är jag hemma igen, som alltid med känslan hemma bra men borta bäst. Haft en alldeles alldeles underbar festival.
Tre highlights:

Primal Scream. När jag lyssnade på Bobby Gillespies ljuva stämma fick jag en känsla av att vilja slänga av mig alla kläder så att musiken kunde komma åt mig ordentligt. Det är en rätt intressant känsla. (men det gjorde jag dock inte)

Teddybears STHLM: Jag o Carin dansade och dansade och dansade. Underbart. Jag älskar att dansa.

The Ark: någon satte på himlens starkaste duschstråle. Precis när man började acceptera att det var lönlöst att försöka blinka bort regnet började de spela den gamla godingen Let your body decide. Dyblöt men med ett varmt inre fick musiken ny innebörd.

Men det var också så mycket mer. Så många bra konserter. Manu Chau, Kanye West, Peter Bjorn John, The Hives. Massa härliga människor. Det nya livselixiret Sevvans iskaffe. Den närmast religiösa känslan under vissa konserter.

Peter Bjorn John

Primal scream

Hives!

Lycka

För andra gången på en vecka känner jag mig helt galet lycklig.festival. ..jag har saknat det!

Krönika

Jag sa ju att ni skulle vänta lite när det gäller kommentarer om examenspremie.nu har ni väntat klart,gå in på politikerbloggen och läs min krönika!länken har ni väl redan,sitter på tåget till göteborg och tänker inte ägna mig åt länkfinesser med min mobil.

Ryskt fusk

Lite som en väldigt lågbudget spionroman lät det när TV4 Nyheterna just berättade om den ryska delegationen som hade varit nere med två u-båtar till Nordpolens botten och dokumenterat det hela på ett prydligt sätt.

Dock var det ju inte så mycket till dokumentation, det var klipp från... Titanic!

En utmärkt arbetsställning

Den här veckan är jag o sara kattvakter.Smulan vill hela tiden gosa o ligga nära.Tex över mina händer när jag ska använda datorn.

Får man börja jobba snart?

Alltså, jag ser fram emot helgen i Göteborg, det gör jag.

Men sedan ser jag verkligen fram emot att på riktigt få komma tillbaka till kontoret. Inte smygjobba på det här sättet. Jag har smygit in på kansliet lite nu och då under de senaste två veckorna, och idag har jag suttit hemma och jobbat på nyhetsbrevet med mera.
En lustig känsla: att ha dåligt samvete över att inte vilja vara ledig. Det var jätteskönt i någon vecka där i Söderhamn, men nu börjar det kännas gjort.

Nu är jag rastlös!

Grattis Jytte!

Spännande har det varit att följa händelseförloppet på SSUs kongress på Politikerbloggen. Och nu är det klart, SSUs nya ordförande heter Jytte Guteland.

Trots att tre olika personer och två olika media upplyste mig om att det fanns stor risk för regn idag ignorerade jag det, och gick hemifrån utan paraply. Och när jag gick till kansliet var det också strålande väder. Men när jag sedan skulle vidare till polisen för att hämta ut mitt ID-kort började det dugga. Och lite mer. Och sedan öppnade himlen sig. Det regnade så där mycket att det enda sättet att reagera på var att skratta och prata med andra människor som också var genomblöta. Jag kände mig verkligen snygg när jag kom till polisen. Verkligen.

Och det är klart att jag kommer kommentera dagens DN-debattartikel. Det kommer. Det var därför jag var på kansliet i morse. Lugn.

Fjäderholmarna

...en alldeles underbar dag m stina ute i skärgården.flyttpacka har jag alltid sett som något överskattat!

Examenspremien tycks bli verklighet!

Leijonborg har varit ute och pratat om examenspremie igen. Ni minns väl vad han sa i Computer Sweden ? Idéerna kommer bland annat från det här förslaget som SACO Studentråd och Folkpartiet tog fram 2004.

Inre konflikt.

Den här veckan har både SSU och LUF kongresser, det har gått få förbi. Jag har fått inbjudningar till de två kongresserna, och det hade förstås varit väldigt intressant och kul att åka. Men med en 3,5a som inte packar ihop sig själv, och med ständiga inre konflikter om när jag ska göra det blir det till att stanna hemma fram till fredag morgon. Mer eller mindre. Jag kommer säkerligen hitta på ett antal olika anledningar att lämna hemmet.

I morgon ska jag hämta mitt ID-kort till exempel. Promenera till Kungsholmen.

Och gå förbi kansliet för att öppna Linneas bilaga som inte ville öppnas här hemma.

Ja, och det vore ju dumt att inte passa på att träffa någon vän nu när man är ledig.

Update!
Stina ringde och föreslog en dag i skärgården. Jag är inte dum förstås. Jag tackade naturligtvis ja.

Specialisering, ranking och olust att röra på sig.

I DN idag intervjuas Anders Flodström, eller Flodis som han kallas i folkmun, vår nya universitetskansler. Flodis argumenterar för färre universitet, och utesluter inte heller rankingsystem. Jag skulle inte vilja säga att just 5 universitet är det som räcker, vilket är vad Flodström säger. Skulle nog vilja se lite mer genomtänkt utredning om det. Men en specialisering och tillspetsning vore en helt annan sak!

....För tyvärr är det så, att även om vi kan vara nöjda med att studenterna från arbetarhem söker sig till regionala högskolor, kan vi inte bortse från de kvalitetsbrister som blir allt mer uppenbara på de mindre högskolorna. Vi vet att små enheter har svårare att genomföra större forskningsprojekt, att lärare vid mindre högskolor i lägre grad är disputerade än de vid större universitet samt att studenterna när de kommer ut på arbetsmarknaden får en lägre lön.

Därför måste man börja tänka nytt vad gäller de regionala högskolorna. En undermålig utbildningskvalitet skapar en illusion av högskolans värde.

Vi är övertygade om att de regionala högskolorna kan fylla en viktig funktion men krafttag måste tas, till exempel genom större forskningssamarbeten och en tydligare specialisering. Många av de regionala lärosätena runt om i landet har naturliga förutsättningar för vissa forsknings- och utbildningsuppgifter.

Låt oss heller inte stanna vid landsgränserna. Regionuniversitet som är landsöverskridande skulle kunna vara en möjlighet för många av våra högskolor och universitet att bredda sin forskningskompetens samtidigt som man behåller rekryteringen av studenter från arbetarhem.

Ur debattartikel i Corren 13 jan, signerat undertecknad samt Magdalena Streijffert (s)
Och det är ett sätt att se det på. Gillar också Flodströms metaforer kring fotboll. Sverige måste bli bättre på att vara världsmästare - antijante! Genom att specialisera och koncentrera får det lilla landet Sverige mer chanser att lyckas.

Rankning då?
Det är en intressant fråga och jag tycker definitivt inte att man ska förkasta den. Kanske är det den press som högskolorna behöver. I dag tävlas det med vem som har närmast till skidbacken eller vem som har flashigast affisch. Man borde tävla genom att locka med den bästa kvaliteten. Locka med topputbildning!

Förresten- jag har inte skrivit en kommentar som bet sig fast under LR Studs Almedalsseminiarum om att halvera antalet lärarutbildningsplatser. Bl a Marie Granlund (s) hade pläderat för vikten av en tillgänglig lärarutbildning. Lärarutbildningskonventets ordförande berättade om hur det fungerade i Östhammar, där barnen till inflyttade läste i Lund eller Uppsala eller något annat statusuniversitet, medan barnen till de genuina Östhammarsborna läste i Gävle. Hade det inte funnits en högskola i Gävle hade de inte läst alls. LRs ordförande Metta Fjelkner ställer frågan hur det kan komma sig att juridik- och läkarstuderande kan flytta över hela landet för att läsa vidare men inte lärarna.
En kvinna i publiken säger då:
Ni pratar om globalisering och vikten av lärarens förståelse för omvärlden och så. Är det då verkligen så att de bästa lärarna är de som inte kan tänka sig att resa mer än 7 mil för att plugga till lärare?

Den kan ni fundera på!

Mer bilder

Jag och Carin, trötta men sjukt glada efter Prideparaden.

Vårt stabila lag från Pride-fotbollsmatchen, SACO goes gay.

Some pics

Bild från Gotland, efter Almedalsveckan då mina tjejer kommit. Selma, Carin, Stina, jag och Nina.

Från gårdagens Prideparad: Henrik, Lisa, Carin, Stina, Maryam, Kaja, jag med flera redo att paradera

Har i kväll varit på Parkteatern med Carin och Thomas. Mycket trevlig söndagsaktivitet.

Parade!

Paraden i går. Alltså- vilken grej! Det var så hysteriskt roligt, så mycket människor och sådan glädjeyra. När vi precis svängt in på Kungsgatan, en gata full av konfetti, musiken var bra och människor jublade överväldigades jag av en total lyckokänsla.

Pridefesten på kvällen gick inte heller av för hackor. Dans, rosé, twister och mycket bra sällskap gör en helkväll.

Nu ska jag i väg för att titta på min och Marias nya lägenhet. Spännande!

På bilden syns Stina, Carin och jag. Tack Lisa för kortet!

Magnus har lagt ut bilder från kvällen här. Eftersom min dator, eller snarare min jävligt dumma och sega uppkoppling, inte tycker att jag ska ägna mig åt att ladda upp bilder får ni vänta med både bilderna från i tisdags, Pride-fotbollsmatchen och ikväll.

Men den som väntar på något gott....

Äktenskap och djävulskap

Jag har sagt det förrut, men det kan helt klart sägas igen: att ha 1,2,4 och ingen fjärrkontroll leder en in på de mest underliga program. I kväll då Magnus, Berit och Henrik var över på middag, och med lite lösa planer på film hamnade vi i följande valsituation: hoppa in i mitten av Fanny & Alexander, se någon Stefan och Christer buskisrevy med namn som typ Äktenskap och djävulskap eller Nyheterna. Vi fastnade framför de sistnämnda och sedan blev det ett hunduppfostringsprogram och ja... ni fattar grejen.

Hellre det än buskisrevyer i alla fall. Jag är nästan aggressiv i min avighet kring buskis i allmänhet och Stefan och Krister i synnerhet.

I övrigt har jag fortsatt mitt stora rensande. Ska försöka att inte få med så mycket skit till nästa lägenhet. Jag har även kommit igång med lite skrivande inför hösten. Om drygt en vecka kommer också bloggen gå tillbaka mer till sitt ursprungliga syfte, mindre blaj och mer politik. Om ni vill förstås- det som är spännande är att jag under sommaren har fått betydligt fler läsare än innan.

I morgon är det Paraden. Det är enormt kul att flera förbund ska gå med SACO Studentråd i tåget. Mer om det i morgon.

Bögar, Jesus, kvinnor och jag. Mitt egna Pridetema.

Att se Kristus som något ammat än heterosexuell vit man kan väcka starka känslor. Får man gestalta Kristus hur som helst? Då Tuulikki Koivonen Bylund under en gudstjänst bad med följande ord"... Gud,vår syster och bror Jesus Kristus.." krävde vissa domprostens avgång. Inom konsten har försök gjorts. 1979 ställde Almuth Luthkenhaus ut en korsfäst kvinna, på 80-talet var Kristus svart i Madonnas vido till "Like a prayer". 1984 korsfästes en annan kvinna i Edvina Sandys konst. Jag har själv gått dem i fotspåren, under en väldigt spännande kurs som jag inte minns namnet på skulle vi skapa något eget, när jag läste Kulturpedagogik. Min alternativa korsfästelse var en Sindydocka på korset.



Jesus som kvinna är en uppseendeväckande tanke, och det skapar debatt. Kristna kvinnor har ofta svårt att identifiera sig med Jesus som ju är man, därför försöker ett flertal feminisriska teologer att ge alternativ till den klassiska Kristus. Eleanor McLaughlin försöker introducera Jesus som transvestit. Hon menar att det krävs en Jesusfigur som laddar ur dualismerna manligt/kvinnligt. Jesus som en crossdresser som undviker all kategorisering. Det kan ju förstås vara svårt att genomdriva denna tanke i praktiken. Det går inte att hitta några belägg i bibeln om att Jesus skulle vara transvestit, och Jesus skulle i så fall fortfarande vara en biologisk man.



Frågan är dock om inte en homosexuell Jesus väcker ännu starkare känslor än en kvinnlig sådan? 1996 gjorde Elisabeth Ohlson bildutställningen Ecce Homo, med tanken att framställa Guds kärlek och hur den omfattar alla människor. Gabriella Ahlström som skrivit boken Ecce Homo- berättelsen om en utställning, skriver om bilderna på Jesus omgiven av flator, bögar, transor och andra människor som inte passar in i den heteronormativa ramen.



Elisabeth Ohlsons Jesus är en stark, stridbar, provocerande, ömsint, tröstande, förlåtande och kärleksgull person som älskar alla oavsett sexuell tillhörighet och oavsett vilka sexuella preferenser Jesus själv kan tänkas ha. Ohlson intresserar sig dock inte nämnvärt om Jesus egna läggning. Boken följer Ohlsons arbete från tanke till handling, och beskriver ingående reaktionerna utställningen fick. Boken visar hur extremt utbredd homofobin är. Jag skulle vilja säga var- det var ju 11 år sedan. Men attacken med Sveriges förenade studenters lokaler i går visar på att presens är rätta tempuset. Tyvärr.



Utställningen startade en våg av insändare, och många arga röster kritiserade Ecce Homo och påstod att en homoglorifiering höll på att förstöra vårt land. Det var inte bara Ohlson och de övriga homo/bi/transpersoner som var inblandade i utställningen som blev utsatta för detta hat, även alla de andra starka människor som stöttade arbetet och HBT-personernas rättigheter blev syndabockar. Fd ärkebiskop KG Hammar är en av dessa människor. Ärkebiskpen med åsikten att alla människor har rätt att älska vem de vill livet ut. Emot homo- och heterosexuell promiskösitet men för varaktiga förhållanden av alla de slag. Ja, han kallar det t o m en mänsklig rättighet.



Motståndarna till Ecce Homo var kristina människor som ansåg att utställningen var ett övergrepp på Jesus. En Jesus bland homosexuella, en Jesus med blottlagt kön? Det gick inte för sig! Genom bland annat bombhot visades den homofoba inställningen. Alla var dock inte så radikala, det allra vanligaste sättet att kritisera var att genom en låtsad vänlighet skicka jordgubbsprydda vykort med inledningen "Kära Elisabeth" och avsluta med "Med allra vänligaste hälsningar" och däremellan skriva om Sodom, Gomorra och om vad som skulle hända med hädarna. En slags vardagshomofobi, minst lika farlig, dubbelt så vanlig.



Igår fick jag ett armband av Svenska Kyrkan där det står Älska din nästa.

I sammanhanget Ecce Homo tycktes det som att Älska din nästa för många egentligen betydde Älska din nästa heterosexuella.



Minns ni förresten att man på 80-talet föreslog en obligatorisk tatuering av alla HIV-smittade, och isolering i särskilda HIV-samhällen? Män som hade sex med män var en högriskgrupp som skulle dra på sig många tatueringar. Under Hitlers nazivälde tvingades homosexuella att bära en rosa triangel för att visa deras "syndiga sexuella tillhörighet". Steget mellan tatueringen av HIV-positiva bögar och den rosa triangeln är oroväckande kort.

SACO goes gay

SACO goes gay blev lagnamnet. Vårt lag, bestående av folk från SFG och SACO Studentråd, vann också matchen mot SFS. Det var inte min förtjänst. Min taktik var att hoppa lite på ena sidan av planen och hålla mig undan den förskräckliga hårda bollen. Jag erkände dessutom sedan att jag hade tröttnat på att göra just så och ville inte alls fortsätta matchen. Nej, jag ville aldrig vara med på fotbollen på skolidrotten heller. Basketbollar har ALLTID varit mycket finare och lättare att hantera. Sparka boll liksom... vilket påfund.

Schlagerkvällen var riktigt bra för övrigt. Mina fötter värker nu efter att ha stått, dansat, gått, stått, dansat. Fortsatte dessutom kvällen på Patricia tillsammans med min vän Niklas och hans kompisar. Gjorde något okaraktäristiskt för mig- jag gick hem förhållandevist tidigt! Dock hade tunnelbanan precis hunnit sluta gått. Det är ju trots allt vardag. Träffade på två Värnpliktsrådskamrater som också skulle till Gärdet så taxin hem blev förhållandevis billig.

Har eller har haft??

Gustav Andersson (c) , Stockholms mycket charmiga biträdande sjukvårdslandstingsråd, kritiserar Socialstyrelsens regler kring vilka som får bli blodgivare eller inte. Och det gör han helt rätt i, enligt mig. Läste i gårdagens DN en guide kring vilka som inte får ge blod. En av grupperna är:Kvinnor som har eller har haft sexuellt umgänge med en man som har eller har haft sexuellt umgänge med en annan man.
Men hur i hela världen ska man kunna veta sådana saker?
Som Andersson säger i artikeln:
- Bland unga killar i storstad finns det många som upplever sig själva som hetero, men som någon gång haft sex med en man. Folk experimenterar.

Ska man kräva en könsspecificerad lista på tidigare erövringar någonstans mellan dörren och sängen? Där det egentligen borde vara fullt av passion, ungefär som Stinas vän Christian sa i förrgår, det ska var så mycket passion att man glömmer bort att borsta tänderna.

Det sägs att runt 10 procent av befolkningen har erfarenheter av att ha sex med någon av samma kön. Det är rätt många människor. Så fortfarande, om nu Socialstyrelsens regler ska gälla- hur ska en kvinna i sina bästa år kunna veta huruvida man har eller har haft sexuellt umgänge med en man som har eller har haft sexuellt umgänge med en annan man?

Ska strax åka till Prideparken. Vi ses kanske i minglet?!