Trofébarnen växer upp

Eller "The Trophy Kids grow up" är namnet på en bok skriven av Ron Alsop, tidigare redaktör på Wall Street Journal. Ron Alsop var i dag på Fores och presenterade sin bok under en förmiddag med tema Vad betyder arbetslinjen för 80- och 90-talisterna. Boken har som fokus på hur arbetsgivarna ska vara beredda och ta till vara på den här generationen, som kallas Millenial, när vi kommer in på arbetsmarknaden. Han hade på så sätt en positiv ingång, alldeles för ofta hamnar diskussionen helt snett och plötsligt är det bara bortskämda kids och hur stävjer vi deras olater som det pratas om.

Nåväl. Hur känner man igen en millenial då?
Alla får troféer - man behöver inte vara bäst på baseball, alla i laget får pris ändå
Stort självförtroende
Tekniska multitaskingsgenier
Prioriterar peronlig utveckling, balans i arbetslivet, meningsfulla jobb
Vill göra skillnad
... och de har curlingföräldrar.

Ron berättade helt hisnande berättelser angående det här med curlingföräldrar. Föräldrar som inte bara ska vara med på anställningsintervjun- vilket ju är helt vansinnigt tycker jag- utan även vill ha ersättning för utlägget för resan till intervjun. En del företag anordnar särskilda föräldradagar där föräldrarna får komma och hälsa på deras barn på jobbet. Det är en utveckling vi så vitt jag vet ännu inte sett i Sverige, och jag hoppas inte att det är nästa steg heller.

Ron Alsop var också väldigt tydlig på punkten kring arbetsmoralen hos millenials. Nej, de är inte lata. I själva verket vill de jobba mycket och gör det också. Men de gör det på ett annat sätt. De vill ha ständig utvärdering, men ser inte jobbet som något man nödvändigtvis går till, det är något man gör.

Men sedan kan man ju alltid ställa sig frågan hur olika generationer EGENTLIGEN är. Som jag hörde på seminariet så var det precis de här sakerna, om rörlighet, ingen längtan efter något fast, krävande osv som sades om den så kallade Generation X också.
... och alla växer vi upp och hamnade i den stora massan till slut eller?