Varumärkesintrång

Jag tycker att Sanna Rayman skriver så mycket kloka saker att det kanske ibland skulle vara enklare med att koppla ihop ett RSS-flöde direkt till min blogg där jag kan skriva något om hennes texter.

Nej, det ska jag försöka låta bli. Men det skulle kanske spara tid.

Men precis som jag skrev i den här texten : jag tycker att det är mycket mer tilltalande än alla dessa organisationer som förminskar sig själva till att endast vara ett funktionshinder/en etnicitet/en religion whatever- och med förminskandet menar jag att man inte framhäver kraften i att man har ett annat perspektiv, bakgrund, kan ge nyttig kunskap, utan istället "ojoj det är så synd om våra medlemmar" så tar Sanna i Ledarredaktionens blogg upp problematiken med att Oavsett om man är med i en patientförening, tillhör någon särskild etnisk grupp eller något annat är det lätt hänt att man börjar identifiera sig bara med denna enda egenskap och glömmer bort att man också är en sammansatt individ som - förhoppningsvis - har flera tankar och känslor i knopp och kropp samtidigt.

Detta apropå att Unga synskadade är upprörs över hur punktskriften används utan deras vetskap på Stockholm Prides logga (där ordet Hetero står med regnbågsfärger i punktskrift).
Den stora frågan här är verkligen hur man samtidigt som man jobbar för att punktskriften ska få status som vilket annat skriftspråk också tycker att man har äganderätt på när och hur man språket används?