Blondes have more fun

Så jäklar vad kul jag kommer ha det!

Vad som döljer sig i kylskåpet.

Julia presenterar sitt kylskåp, och det var en rolig idé. Jag vill också!
Först framsidan, där mitt utträde ur Svenska Kyrkan hänger tillsammans med min inbjudan till Nobelfesten samt menyn från den samma, ett recept och ett foto på Tora och ett foto på Eiran. En magnet med Sarah Palin och en magnet med Barack Obama som jag fick i present av John Ahlmark på Saco pryder också sin plats.

..och liksom Julia så kan jag också konstatera att min mat - eller kanske framförallt vad jag köper hem- mest gömmer sig i skafferi och frys. I kylen blir ju saker dåliga så fort. Det finns såser, smörgåspålägg, champagne och fil som står i kylskåpsdörren. Hurra vilken mångfald!

AVSLÖJANDE

Förra året kom jag ut med mitt nya förhållande i Tv4 Nyhetsmorgon och med mitt nya jobb i tidningen Metro. Undra vad jag ska hitta på i år och avslöja det någonstans?

Gräddfiler i vården.

Ni har väl inte missat Aftonbladet och Svenska Dagbladets spännande program Korseld, där Katrine Kielos och Sanna Rayman intervjuar politiker? I gårdagens sändning intervjuas Stockholms sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt.

Ämnen som vårdval och privata försäkringslösningar och gräddfiler kom förstås upp. Om man är intresserad av att veta mer om diskussionen kring Barnsjukhuset Martina ("för rika och friska barn") rekommenderar jag rapporten Vad är egentligen lyx? där jag går genom just det och också tittar på vad vi lägger motsvarande summa som en privat sjukvårdsförsäkring kostar på i dag.

Myten om myten om överutbildning.

Sacos studenthandläggare, och tillika min tidigare roomie, Maria Noleryd skriver ett lysande och pedagogiskt inlägg om överutbildning och om hur det visst är ett problem.

Så då var den politiska tv-reklamen här.

På Nyhetskanalen kan man se en film var från alla nu sittande partier i Europaparlamentet. Rent filmmässigt- och inte innehållsmässigt!- uppskattar jag Junilistans film allra bäst. Den är tydlig och slagkraftig i sitt budskap. Socialdemokraternas film är för lång, Moderaternas är trevlig men saknar edge, Miljöpartiets är bara flummig (synd då deras affischer är bra) och Vänsterpartiets lite charmig ändå. Folkpartiet får mig inte så engagerad i valet -men däremot i att dricka kaffe, och Centerpartiets film är söt och tydlig med sin slogan om de förenta krafterna. Kristdemokraternas film är proffsig, men kanske lite för proffsig så att själen saknas?

Apropå valet så har Hanna Hallin snyggt slagit hål på en myter kring valet och skälen till varför folk inte röstar.

Vårdval Sverige

Bild från dagens seminarium där Linda Wahlquist och Mathias Knutsson presenterade sin nya rapport Vårdval Sverige Hur skriver vi ett recept för framgång? Seminariet gick kanonbra trots smärre problem med starten på grund av skånska trafikstockningar.

Landets högst uppsatte landstingspolitiker Henrik Hammar kommenterade och läkaren Niels Lange som valt att stå utanför Hälsoval Skåne och som menar att det skånska vårdvalssystemet är gjort av ekonomer- för ekonomer likaså. Det finns massa intressanta aspekter på det hela. Hur ska man t ex förebereda mer för det ökade behovet av entreprenörskap? I dagens vårdutbildningar är inslagen av entreprenörskap i allra högsta grad begränsade. Och hur gör man schyssta jämförelser som också är enkla för patienterna, för medborgarna, att följa? Vad ska man jämföra? Vad är det för kvalitetskriterier vi ska mäta inom vården och vem är det som har ansvaret för att det görs?

Rätt röstat.

Nämen se vilken tur, jag röstade rätt!

Hur skriver vi ett recept för framgång?

Sanna Rayman skriver på dagens SvD-ledare om vårdvalssystemen (som innebär att alla landsting fr o m årsskiftet ska ha ett vårdvalssystem som innebär att patienterna får en ökad makt över sin vård, och som också ger bra möjligheter till fler vårdföretag. Mindre politikerstyre och mer patientmakt kort sagt).

I papperstidningen nämns också att Timbro släpper en rapport där de redan nu befintliga vårdvalssystemen i t ex Stockholm och Skåne jämförs och analyseras utifrån ett politiskt perspektiv. Jag håller med Sanna Rayman om att det hör till avdelningen reformer vi tycker om, samtidigt som systemet också har en massa utmaningar vilket även rapporten visar. Ett fel har dock smygit sig in i SvD, det är i morgon rapporten släpps och inte idag. Så man får hålla sig i några timmar till innan man kan läsa Vårdval Sverige, Hur skriver vi ett recept för framgång? skriven av Linda Wahlquist och Mathias Knutsson.

Rapporten släpps på ett seminarium i Malmö där även Henrik Hammar, regionråd i Skåne, samt läkaren Niels Lange medverkar. Och undertecknad modererar. Vårdvalet kommer också i juni att diskuteras på ett seminarium här i Stockholm, med två mycket spännande kommentatorer. Vilka det är får ni reda på i slutet av veckan.

Bargain Booze

Jag, Eiran och Richard hade varit och storhandlat inför lördagens pizzabakande. Vi hade dock glömt ölen, och åkte då vid 20.30-tiden förbi Bargain Booze i Eastham Rake med sloganen Buy more Save more. Jag skrattade högt åt vad annorlunda det var. Bargain Booze. Handla mer så spar du mer. Sent på kvällen. Haha!
Tänk vad långt i från den våta filt av svensk alkoholpolitik det är.

Man kan ju undra hur det skulle mottas om alkoholskatten skulle höjas genom sliriga argument som detta på Bargain Booze.

Studiemedel för civil olydnad

Jag tycker inte att svensk högskoleutbildning ska vara avgiftsbelagd.
Däremot tycker jag att det är dags att se över vad som egenligen ska ligga inom högskolan och vad ska ska vara privat utbildning, och vad som ska vara studiemedelsberättigat. När vi diskuterar att den högre utbildningen behöver mer resurser kanske vi snarare borde fundera över vad vi använder resurserna till idag. När vi pratar om ett höjt studiemedel kanske vi borde också se över till vilka utbildningar man idag kan få statligt subventionerade lån.

Två aktuella exempel:
Ettårig foxtrottutbildning
Utbildning i civil olydnad

Hallå, liksom.

1999.

Jag fyllde 18 år 1999, och då var det också val till Europaparlamentet. Rimligtvis borde jag ju ha röstat, men av någon anledning har jag starkare minnen av skolvalen 1994 0ch 1998 än vad jag eventuellt röstade på i det parlamentsvalet.

Hur mycket jag än funderar kan jag inte komma ihåg första gången jag fick ett röstkort.

I dag har jag röstat.

Eftersom jag ska vara röstmottagare den 7 juni så passar ju förtidsröstningen utmärkt för mig. Och varför inte första dagen redan? Så nu kan jag med stolthet klistra in denna fina banner:



...och hålla tummarna för att Christoffer Järkeborn får en plats i Europaparlamentet.

Den europeiske patienten

Jag och min kollega Fredrik Johansson har skrivit ett reportage om patientrörlighetsdirektivet, med intervjuer med Christofer Fjellner, Åsa Westlund och experter från Försäkringskassan och socialdepartementet.
Läs här om hur resan från patient till frisk kan bli kortare.

Då var jag en av Dom andra

Jag har läst runt på några som bloggat utifrån P3s Brunchrapportens uppmaning att skriva under rubriken Då var jag en av Dom andra. Jag funderar. Det är lite läskigt att fundera utifrån perspektivet "har jag känt mig utanför", för tänk om det är förträngda känslor som bubblar upp, och plötsligt så känner jag att hela min stabila grund bara rasar?

Men det gör den ju inte. Min stabila grund har gjort att jag trots att jag hade en frisyr på skolkortet i ettan som gör att jag ser ut att heta Sven och komma från 50-talet, trots att jag var så mager att jag blev kallad "Anno-rexia" och mina strumpbyxor hängde på mina smala ben, trots att jag bodde på landet och inte hade några jämnåriga i närheten och en massa andra saker som kan påverka känslan av utanförskap inte gjorde det. Jag var stolt över min frisyr som enligt mig var mer Marie Fredriksson än Sven. Jag funderade aldrig över vikt, och att bo på landet utan vänner i närheten var bra för fantasin.

Typ så.

Men sedan finns det ju tillfällen när man önskar att saker vore på ett annat sätt. När man trodde att man tillsammans med sina vänner hade bestämt sig för att flytta från den lilla staden till Gävle istället och plötsligt får veta att "nej, vi två ska bo tillsammans, inte vi tre".

Men desto vanligare har det varit att jag tillhört den starka gruppen.
Den hemska.
Den som fått folk att känna sig utanför.
I högstadiet fick jag och tre vänner regelbundet gå till skolans kurator för att en av tjejerna kände sig utanför och utfryst av oss andra, på universitet har jag ett antal gånger hamnat i situationer då folk känt sig hotade av att jag och de jag umgåtts med varit starka och produktiva på ett sätt som många av de andra studenterna inte varit.
Jag har förstört vänskaper av ren dumhet.
Men att vara dom starka behöver inte alltid innebära majoriteten. När det var kursmöte om hur jag och tre av mina kursare gjorde att folk kände sig överkörda och dåliga kände jag mig som Dom andra. Min kompis började gråta. Ingen vill ju att andra ska känna sig dåligt behandlade, vi gjorde ju bara vårt jobb.

Jag har en stabil grund som ibland också en ångvält kan köra på.
Och det kan också vara att vara en av Dom andra.

Global kunskapsnation med mindre LAS och mer avgifter

Nu kommer äntligen Globaliseringsrådets kansli ut med sin slutrapport, vars huvuddrag idag presenteras på DN Debatt. Globaliseringsrådet har varit intressant att följa, många av de delrapporter som kommit har verkligen varit läsvärda. Dessutom fanns Globaliseringsdialogen, där jag tillsammans med 340 andra opinionsbildare, bjöds in för att diskutera olika ämnen.

Hursomhelst. I artikeln idag så finns det några anmärkningsvärda saker. För det första föreslår man ett slopande av turordningsreglerna i LAS vilket är bra. Jag är av den åsikten att LAS låser ute unga människor från att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vara bra för de redan etablerade, men också skapa inlåsningseffekter då man inte vågar byta jobb. Detta hänger ju också förstås ihop med trygghetssystem. Kort sagt, ett flexicuritysystem vore inte dumt. Så det här förslaget går helt i riktning mot en kunskapsdriven nation.

...Det gör däremot inte förslaget att införa avgifter i den högre utbildningen. Långtidsutredningen sa samma sak i vintras, och nu kommer Globaliseringsrådet. Samtidigt sägs det att avgifter absolut inte diskuteras, att ingen driver den politiken. Någonstans kommer det ju onekligen från. I SFS pressmeddelande skriver man: På den direkta frågan om Leijoborg kan garantera avgiftsfrihet för svenska studenter svarade ministern (den 7 maj, min anm) ”Så vitt jag vet är det inget svenskt parti som har den ståndpunkten...vi är medvetna om smittoeffekten men...vi är helt inställda på att bygga ett smittskydd.”
Om vi ska ha en kunskapsdriven nation så är det ju smart att låta folk bilda sig också. Avgifterna kommer att göra det svårare. Något jag skrev om i höstas.

Vad som är positivt är dock att man vill avskaffa värnskatten, det har jag skrivit om på Skatterna.se

Så ömsom vin och ömsom vatten, typ. Eller egentligen är det mest bra, förutom det där bedrövliga avgiftsbeläggningen.

Skunk

Efter en rätt fullmatad vecka med rapporter som jobbats med, seminarier som planeras och det ena med det tredje är det en skön känsla att faktiskt så här på fredagseftermiddagen konstatera att allt som kan vara under kontroll är under kontroll.

Och ungefär då hamnade jag på Hanna Fridéns blogg. Och hon skrev om Skunk. Skunk! Vad händer där? Finns det fortfarande? Gick dit, fick en snabb minnesbild av vad jag hade för inloggning och vips öppnade sig en värld av meddelanden och vänner och män från 2003-någonting. Skunk var först vad Facebook är idag runt 98-99, men sedan skapade jag av någon anledning ett nytt konto igen 2002. Och så här ung och oförstörd var jag då:

Om ni undrar var namnet Sizzyprozac kommer ifrån så är det bandet Sissy Prozac som jag var väldigt inne på under det tidiga 2000talet som står för inspriationen.

Här ska jobbas i demokratins tjänst!

I dag kom beskedet att jag ska bli röstmottagare vid valet den 7 juni. Det och röstkortet. Jag hade nästan lust att sätta på mig fin-kostymen (bildligt talat, i själva verket äger jag ingen kostym)bums!

Vem blir din kandidat?

Jag hoppas att du tar chansen att göra Makthavare.se snygga och unika kandidattest. Här får du inte bara besked om vilket parti du ska rösta på utan även några kandidatförslag av topp-tre-kandidaterna i respektive parti.

Som Cecilia Garme skriver:
I EU-parlamentet viner de svenska partipiskorna inte lika hårt som i riksdagen. Kandidaterna profilerar sig mer och visar mer av sig själva. Nu har du chansen att se vilka som är topp tre för just dig. Bli inte förvånad om de kommer från olika partier

Och mitt resultat? Christofer Fjellner (M), Olle Schmidt (FP) och Abir Al-Sahlani (C)

Hotet mot det öppna samhället

Läste om den obehagliga utvecklingen i Vännäs. Ett 40-tal flyktingar har fått tvångsevakuerats. Nej, den lynchmobb som beskrivs är inte från den amerikanska södern och det handlar inte om Ku Klux Klan även om det finns skrämmande likheter. De uppretade folksamlingar som trakasserade ortens arabisktalande flyktingar, skrek, hotade och kastade sten genom fönstren finns i Sverige. I Vännas. I helgen.

Främlingsfientligheten växer i hela Europa. I Storbritannien finns det till exempel goda chanser för British Nationalist Party att ta sig in i Europaparlamentet, ett parti som i Sverige närmast är länkat till Nationaldemokraterna.

I kväll anordnar Timbro och Arena Idé ett seminarium på Kulturhuset om det öppna samhället och hoten mot det, där professor Sverker Gustavsson inleder med en idéhistorisk tillbakablick och lärdomar av 30-talet. Markus Uvell, tidigare vd för Demoskop, numera opinionsanalyschef i Svenskt Näringsliv, ger sin bild av drivkrafterna bakom stödet för Sverigedemokraterna. Björn Fries, tidigare kommunalråd i Karlskrona, numera chef för forsknings- och utvecklingsenheten inom Socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad, berättar om sina erfarenheter av arbete med främlingsfientliga grupper. Därefter ett samtal mellan dessa tre som leds av Maria Rankka, vd för Timbro, och Boa Ruthström, chef för Arena Idé.

Den typen av diskussioner som behövs.