Internetdagbok

Man kan tycka att jag är en riktigt sen bloggare. Och på sina sätt stämmer det. Men främst handlar det om att jag var sen att använda mig av bloggformatet. Att skriva dagboksliknande texter på nätet har jag ägnat mig i tio, eventuellt elva år nu.

När jag gick i nian, 96/97, och det här med internet fortfarande var något rätt nytt och revolutionerande och vi hade bara haft datakunskap i ett och ett halvt år (i sjuan hade vi maskinskrivning. Första gången jag var inne på internet var på en teknikkurs för tjejer som Söderhamns kommun anordnade 95). I alla fall så var ett riktigt hett ställe Aftonbladets chatt. Här började jag prata med en kille, som jag inte alls minns namnet på idag men han kom i från Trollhättan, som hade stora visioner om att bygga någon typ av samlingsplats för olika typer av dagböcker på internet. Han startade sidan- namnet minns jag inte heller- och jag började att dagligen skriva dagbok om mitt liv.

98 så blev David "Lenis" Lehnberg på något sätt, jag vet inte hur, min privata webmaster. En snyggare dagbok än denna stilrena med många svartvita bilder osv har världen knappt skådat.

99 tog Andreas Ortenmo över ansvaret för den unga damen med stor lust att vika ut sitt liv på internet.

.... fram till hösten 99 då min dåvarande pojkvän och Andreas kompis startade www.mjaumjau.com där man enkelt kunde hantera sina texter på egen hand.

.... en sisådär 3000 inlägg och över 100 000 läsare senare tog jag bort min mjaumjau-dagbok tidigt i höstas. En epok gick i graven, under den här tiden var jag oväntat många gånger igenkänd av folk. En gång i Danmark till och med.

Hur som helst, så är det lite roligt att läsa om min första upplevelse av ett studentfackligt möte:

en mycket intressant sak är att sömnbrist tycks påverka min hjärna positivt och jag blir ett under av effektivitet!
fredagen spenderades på lokal med maria, hem kvart över ett, uppstigning 06,45, tåg till stockholm 08,08, nacka 10,00, dik-konferens till klockan 17 och sedan hem till sara. toktrött var jag men med lite underbar bål började jag arta mej. fest hade sara och johanna och det droppade in massa människor jag inte träffat förrut, men som alla var väldigt trevliga. lekte lite spontant "pontus öra mot emmas knä,evas hand mot johans nacke osv"-leken, blev "tjejen som vet allt onödigt som går att veta" genom att briljera med mina gedigna bevvan-kunskaper, runt tre började jag förstå att om jag skulle vara i nacka 10 dagen därpå var det dags att sova. tyvärr var det ingen annan än emma som tänkte det samma. tappra försök att sova i en säng som är en meter i från där festen fortfarande är i full gång.

vaknade av att olika människor försökte se vem man var och försökte konversera. panikkänsla av att hålla på att bli instängd i täcket (jag gick vilse i ett täcke en gång som liten. helt sant. sedan dess tycker jag inte om då täcken sitter fast). jag hade huvudet vid emmas höft och någon slags alftaperson halvt liggande över mej "åhh vad det är trevligt att ligga nära!". mmmm och låt mej sova för fan.när jag klev upp så satt gunnar,sara och... andreas? och festade fortfarande. klockan var halv nio. min fras "jag är här på konferens" väckte mycket uppmärksamhet och efter att ingående förklarat vad jag gjorde i stockholm och gunnar och den eventuella andreas räknat ut att jag skulle kunna göra en facklig karriär frågade ev.andreas om han fick ligga med mej om tre år. ja det får du slog jag fast. flera gånger? undrade han, men jag förklarade att det skulle jag inte ha tid med. han kände sej nöjd med arrangemanget ändå.

väl i nacka då så skrev vi motioner till kongressen och jag kom med den ena efter den andra lysande formuleringen. min, katrin och karins motion var den enda som blev helt klar och vi fick stora ovationer. vid det formella mötet skulle den för tillfället vakanta ordförandeposten för DIKs studentråd diskuteras och vem som blev nominerad var ingen annan än undertecknad. vore väldigt roligt att bli vald, om jag ej blir det gläds jag åt nomineringen.ja. och efter att ha varit så här duktig så var jag ju inget annat än rejält värd ett regnbågsarmband från top shop.

Viktigt att notera är att det skrevs 2003, de tre åren har gått och jag har inte sett den eventuella Andreas en endaste gång.