Entreprenörskap i den högre utbildningen

Slöseriet med akademikers kunskapskapital är oförsvarbart. Entreprenörskap måste få en plats i utbildningen. Vi ger högskolan underkänt som inspirationskälla för framtidens företagare, skriverEva Westerberg och Peter Ranki.

I UNT 3/1 skriver Per Silenstam om hur utbildningar måste ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov. I dag finns ett tydligt och för många svåröverkomligt glapp mellan studier och arbetsmarknad. Arbetslösheten bland landets nyexaminerade akademiker är hög och det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.Slöseriet med akademikers kunskapskapital är oförsvarbart. I stället borde akademikernas potential välkomnas.

Vad som saknas är ett entreprenörstänkande, och det på fler håll än i teoretiska ekonomi- och handelskurser.Det är ett problem att många nyutexaminerade studenter har en övertro på samhällets förmåga att skapa arbeten. Som situationen ser ut i dag görs inte tillräckligt för att främja studenternas innovativa förmåga och företagaranda. Det är olyckligt, eftersom tanken på att försörja sig själv - genom sin egen verksamhet - därför känns avlägsen och främmande för många som utbildar sig. Den som läser på högskola eller universitet behöver redan under studietiden få verktyg som gör det möjligt att skapa sig sin egen arbetsmarknad efter avslutade studier.

För att göra högre utbildning lönsam för såväl den enskilde studenten som samhället i stort är nytänkande nödvändigt. Om inte annat är det viktigt att fokusera på hur akademikers valmöjligheter kan öka i en tid då arbetsmarknaden i så hög grad kännetecknas av flexibilitet och rörlighet.Utöver konkreta ämneskunskaper ska en akademisk utbildning förse studenterna med ett vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och analytisk förmåga. Högskolan har även en tredje uppgift, samverkan med det omgivande samhället. För att råda bot på den "praktikskräck" som har etablerat sig på landets lärosäten måste entreprenörskap få en naturlig plats i utbildningen. Om det ska bli verklighet måste fler idéer få växa och kommersialiseras. Detta kan ske utan att avkall görs på utbildnings- eller forskningsmässiga krav.

En utredning från Saco visar att endast tre av tio studenter har funderat på att starta eget företag under studietiden. Det gör att vi ger den svenska högskolan underkänt som inspirationskälla för framtidens företagare. Den svenska oförmågan att fostra goda entreprenörer - som tillåts utnyttja sin kapacitet till fullo - har även bekräftats av EU-kommissionen i en skrift om läget på den europeiska arbetsmarknaden. Trots ett flertal insatser för att främja det svenska företagsklimatet konstaterar kommissionen att det inte skapas tillräckligt många små- och medelstora företag i Sverige.När det gäller antalet entreprenörer och nystartade företag hamnar Sverige bland de sämsta jämfört med övriga EU-länder. Särskilt dystert ser det ut för Sveriges kvinnliga entreprenörer som är anmärkningsvärt få till antalet. Sverige måste därför bli bättre på att uppmuntra och använda människors kunnande och kompetens.

Många studenter vittnar om att de ofta känner en osäkerhet inför framtiden. Med en självsäkerhet och ett entreprenörstänkande i bagaget - som kommer från tron på den egna förmågan - kommer fler broar att kunna byggas över glappet mellan tiden som student och framtiden som yrkesverksam.

Eva Westerberg
ordförande SACO Studentråd
Peter Ranki
ordförande Centerstudenter
UNT 17/1 2007