Provsminkning The Body Shop

Mikaela fångade provsminkningen i måndags på bild.

Vårdvalsreformen är framgångsrik, men för få känner till reformen

Konkurrensverket har granskat effekterna av vårdvalsreformen, och har kommit fram till att de stora vinnarna är patienterna. 19 procent fler vårdenheter, bättre bemötande och bättre service, är några av resultaten man kommit fram till. Mindre positivt är att hela 30 procent av svenskarna inte känner till reformen, något som visats i Vårdindiktatorn. Socialminister Göran Hägglunds förväntningar tycks dock vara lite lägra ställda än mina, då han säger till Dagens Samhälle att då hälften har fått information och är nöjd med den så är ett väldigt viktigt steg.

I samma artikel som Göran Hägglunds förväntningar intervjuas också Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Under vintern gjorde bland annat jag och Hans en miniturné för att träffa vårdföretagare och politiker i olika landsting och regioner. Bland annat besökte vi Härnösand som det finns bild på här. Hans säger att landstingspolitikerna syn på reformen spelar roll för vilken information medborgarna får, och att i landstingen norr om Dalälven stretar politikerna emot.

– De flesta nordliga landsting hoppas på ett maktskifte 2010 och ser därför till att det sker så små förändringar som möjligt. De vill egentligen inte ha vårdval, men tvingas att införa det, säger Hans Dahlgren.

Och som jag håller med! På mötet i Västernorrland vittnades det om hur landstinget inte uppmuntrade privata företag. På flera andra landsting var det också tydligt att ändrade spelregler för företagen hängde i luften. Vem vågar då chansa?

Det finns för närvarande inte några möjligheter att införa sanktioner mot landsting som medvetet gynnar sina egna vårdgivare. Det är något som Konkurrensverket vill ändra på.
– Information till medborgarna är en förutsättning för att vårdvalet ska kunna fungera. Landstingen har skyldighet att informera om vårdgivarna i vårdvalssystemet, såväl de offentliga som privata aktörerna, säger Josefin Nilsson, konkurrenssakkunnig vid Konkurrensverket.

Vad är hemligheten, Nederländerna?

Sjukvårdsrankningen Euro Health Consumer Index har två år i rad rankat Nederländerna som det överlägset bästa landet att vara patient i.

Trots att Nederländerna har många likheter med Sverige, och att den nederländska vården innan man kom upp i den här toppklassen hade liknande problem som Sverige gällande bland annat köer tycks reformen av sjukvårdsfinansieringen som genomfördes 2006 ha fått väldigt litet avtryck i svenska medier och den svenska debatten. Det tycks nästan som om den amerikanska sjukvårdsreformen är mer bekant för svenskarna.

Nästa fredag besöker Laurens Mineur, rådgivare till den nederländska hälsoministern och biträdande enhetschef vid Nederländernas hälsoministerium, Timbro. Han var en av de ansvariga för den stora reformen som innebär att alla holländare, oavsett inkomst och hälsostatus, fick en egen, privat, sjukvårdsförsäkring. Det kommer verkligen bli intressant att höra mer av hans berättelse. Sverige har mycket att lära, och därför - med en liten blinkning till partier som pratar om föregångsland- heter seminariet Eftergångslandet Sverige?

Å alla kära systrar

I dag har jag medverkat i Kulturradion: Nya vågen där temat var feminism. Vi tog avstamp i Ebba Witt-Brattströms nya boka Å alla kära systrar. Den kan man absolut läsa om man vill få sig en liten bit någorlunda modern historia.

Slagna hjältar

I går kväll åkte vi upp till Hälsingland för lite klänningsprovning och trevligt sällskap. Alla roligt gjorde till slut att Eiran och David somnade sött i en stol.

Familjens tartan

Så här ser den ut, Cooper tartan.

Den officiella bröllopsserien

I stället för en riktig gästbok kommer vi samla in hälsningar på lösa ark. Till det behövdes det en ask. Och tänka sig, den finaste asken var en del av Den officiella Bröllopsserien!

Växande grupp skröpliga äldre

Veckans bloggdebatt handlar om seniorer. Ett bete jag nappar på.

De fattiga pensionärerna. Det har verkligen blivit en vedertagen sanning, jag tror jag själv hörde den senast i går. Verkligheten är att många av de nyblivna pensionärerna har en bättre ekonomi än tidigare generationer. Hur det kommer se ut i framtiden är det dock svårt att säga något om. Mycket pekar tyvärr på att Alecta har rätt i att dagens 25-35åringar, sådana som jag själv alltså, riskerar att bli riktiga fattigpensionärer. Anledningen är bland annat de senare inträdet på arbetsmarknaden. Beräkningar gjorda av Alecta visar att en privatanställd tjänsteman som börjar jobba vid 30 istället för vid 25 år kan förlora 30 till 40 procent av sin tjänstepension, allt annat lika. Den låga genomströmningen i högskolan kan alltså ställa till det rejält.

Det är inte där vi har de stora utmaningarna dock. Oavsett om man är en mer välbärgad pensionär eller en mer barskrapad så finns det ett skede i livet som det är riktigt svårt att planera inför, det är när behovet av äldreomsorg kommer. Under perioden 2020-2040 kommer antalet personer som är 80 år eller äldre att öka dramatiskt. Visst blir vi allt friskare och lever allt längre. Men baserat på de få studier som finns om de allra äldsta så finns det inte mycket som pekar på en hälsoförbättring i denna grupp, utan i stället kommer människor vara sjuka och skröpliga längre. Med ett ökande vårdbehov alltså. Och trots stora och vackra ambitioner finns det ofta ett glapp till verkligheten när det gäller äldreomsorgen. Det offentliga åtagandet, vad som egentligen är kommunens ansvar, blir därför ofta inte tydligt eller känt för medborgarna. Det spelar till exempel roll var du bor i landet.

Känslan av att förlora möjligheten att bestämma själv- för att du är gammal-måste vara riktigt jobbig. Du har inte längre möjlighet att välja, någon annan säger vad ditt duschbehov är, hur ofta du kan gå ut och vad du ska äta. Jag har tidigare skrivit om ljuspunkter, i väntan på en äldrepeng som jag tycker är en lysande idé, som LOV inom äldreomsorgen. En i dag frivillig valfrihetsmöjlighet där pengarna följer den äldres val, till exempel kring vem som ska utföra hemtjänsten. Maud Olofsson och Kenneth Johansson har föreslagit att LOV:en inom äldreomsorgen ska göras obligatorisk. Det finns en lång rad exempel från olika ställen av landet som tydligt visar stelbenheten i äldrevården, med bristande möjligheter till att kanske göra en utflykt, se på en konstutställning eller få ett glas vin till fredagsmiddagen.

Det är positiva steg på vägen, men det löser inte problematiken för den växande gruppen multisjuka äldre. Vad som saknas är ett helhetsgrepp - vi vet ju att gruppen växer och behoven genom det.