Både som resurs och möjlighet

Bryssel var lyckat, två intensiva dagar med mycket diskussioner kring inträdet på arbetsmarknaden. Efter att Akavas Jenny Tanner pratat om fördelar med career centers på universitet spann jag vidare på detta med att prata om hur career centers inte bara ger studenter en kontakt med företag, och det både små och stora företag, utan även kan vara till hjälp när det kommer till att starta eget. Efter att flera olika länders representanter pratat om behovet att se till arbetsmarknadens demand så nämnde jag att studenter kan skapa sin egen arbetsmarknad, skapa ett demand. Att sitta på kammaren och vänta har sällan varit ett framgångskoncept. Mer entreprenörstänkande, och jag tror på succé! Måste slänga in en liten besk kommentar om hur det är intressant att höra män i övre medelåldern säga saker som "young professionals wants this and that". Särskilt intressant med de fackförbund som inte samlar studenter. Var får man underlaget i från? Är det ett rent önsketänkande?

Språkliga förbistringar höll på att orsaka att SACO och TCO i skrift skulle komma med uttalanden om vad bra det är med sex timmars arbetsdag. Sicken skräll! Det var dock en översättare som blandade ihop den norska och den svenska delegationen (vi är så blonda allihopa?). Kan säga att vi tappade hakan när den polska rapportören nämnde detta. Haha, det gäller att översättarna är med!

Tisdagskvällen blev pga en jobbig huvudvärk en oväntad höjdare: valde att stanna på hotellet istället för att gå på den inbokade middagen . Från klockan 18,30 låg jag alltså i min stora säng på 13 våningen (Tulip Inn har 29 våningar) och läste bok, åt smörgås och chips samt somnade tillslut klockan halv nio. Det var det lyxigaste och mest välbehövliga jag varit med om på länge!

På planet hem i går kväll hittade jag en intressant debattartikel om högskolan i en tidning. Jag drog ur den och ska läsa igenom den och begrunda lite mer innan jag kommenterar den. Nu hittar jag den tyvärr inte i digital form just nu, men mer information kommer. Provakativ och intressant och eventuellt alldeles vansinnig var den i alla fall.

Sammanfattat kongressen

Utbildningsministern var och besökte SACO Studentråds kongress i lördags. På fikat innan hans tal överraskade han flera gånger med att vara riktigt rolig. Talet var bra, och övertygade mig än mer om att styrelsens föreslagna fokusfråga- som kongressen sedemera även valde- var suverän: glappet mellan studier och arbetsmarknad.

Valet till ordförande låg redan på lördagen på kongressen, vilket nog var bra efter som jag hade kraftiga problem med att få i mig mat under frukost och lunch. Det var också väldigt kul att veta hur det låg till under kongressmiddagen, dessutom fick man ju då det lilla pluset i kanten att folk håller trevliga grattis-tal till ens ära. Samt att man får presenter. Se blommorna här bredvid- världens filmstjärneglambukett! (de glittriga bladen syns inte riktigt så mycket som de borde här). Tack Johan och Magnus för dem!Av den avgående styrelsen fick både jag, David och Mikaela ett varsitt relaxing kit med godis, badkulor och biobiljetter. Från David kom det presentkort på Akademibokhandeln. Lyx!

Ett stort grattis till SACO Studentråds nya vice ordförande Klara Rapp från Agrifack som är bosatt i Umeå också. Känns väldigt stabilt att ha denna lugna och erfarna tjej vid min sida i presidiet!

Så, då var det dags att packa väskan för Brysseltrippen i eftermiddag!

Nyvald ordförande för SACO Studentråd

Pressmeddelande från SACO Studentråd

Eva Westerberg, 25, valdes enhälligt till ny ordförande för SACO Studentråd från 1 januari 2007 när studentrådet höll kongress under veckoslutet. Eva är uppvuxen i Söderhamn och bor idag i Uppsala. Hon har lång erfarenhet från studentverksamhet inom bland annat SACO studentråd och SACO-förbundet DIK. Under kongressen valdes även en helt ny styrelse för SACO Studentråd.

SACO Studentråds kongress beslöt att fokus för 2007 ska ligga på övergången mellan studier och arbetsmarknad. Alltför många studenter har idag problem med att hitta arbete efter studierna.

- Både samhället och individen förlorar på att nyexaminerade studenter går utan arbete, säger Eva Westerberg, nyvald ordförande för SACO Studentråd. Högskolorna måste ta ett större ansvar för att redan under utbildningen skapa kontaktvägar mellan studenter och framtida arbetsgivare, till exempel genom mer praktik.

Kongressen beslutade också att SACO Studentråd under kommande år ska arbeta med att granska hur högskolorna marknadsför sina utbildningar.

- Högskolorna får inte komma med falsk information om lysande framtidsutsikter, säger Eva Westerberg. När studenter väljer utbildning ska alla korten ligga på bordet.

För ytterligare kommentarer, kontakta SACO Studentråds tillträdande ordförande Eva Westerberg, 070-213 81 91 eller avgående ordförande David Svenn, 070- 557 19 84.

Listan på den nyvalda styrelsen finns på www.student.saco.se

Panel discussion

Jag har aldrig deltagit i en paneldebatt, men någon gång ska ju vara den första. Därför passar jag på att göra paneldebattspremiär på engelska. I Bryssel.
Varför göra det lätt för sig?

Panel discussion:
Young professionals - Europe's resource and opportunity: are we using the resource properly and are we making the most of the opportunity?
Moderator: Michael Murdoch, UK
Therese de Liedekerke, UNICE
Inge Reichert, CEEP
Liliane Volozinski, UEAPME
Christiane Westphal, European Commission
Eva Westerberg, SACO Student Council

Det här är alltså nästa vecka.

Och alla texterna satt som de skulle

Sen hemkomst? Jo pyttsan! Första gången jag tittade på klockan var den 23,10 dvs den tid då sista tåget till Uppsala gick. Så eftersom det ändå var för sent så var det lika bra att låta avskedspartajet fortsätta. Därför kunde man finna mig dansandes till schlagers fram till småtimmarna med Sofia , David, Åsa, Fredrick, mfl.

Jag är så pigg som jag förtjänar att vara att idag.

Dags för lite kulturdiskussion

Kulturellt kapital är ett begrepp som myntats av Pierre Bourdieu, som hänvisar till den mängd socialt erkända kunskaper och färdigheter som en person har kulturellt sett. Vissa kulturyttringar anses mer värdefulla än andra, och det är oftast specifika institutioner, som till exempel museer, som står för det kulturella kapitalets värde. Bourdieu undersökte på 1960-talet en mängd museum och dess besökare. Den sociala sammansättningen var skev, bland annat var endast 1 % av besökarna jordbruksarbetare, och upplevelsen av konsten skiljde sig markant åt mellan de olika samhällsgrupperna, där de ”folkliga grupperna” ofta beskrev en underdånig respekt för konsten.

De senaste åren satsar allt fler museum på fri entré (vi får se hur det blir i framtiden). Har detta påverkat den sociala statusen och det kulturella kapitalet, eller är den stora besöksökningen ett resultat av att samma människor, från samma sociala tillhörighet, besöker museer fler gånger? Den praktiska möjligheten att besöka ett museum har klart underlättats genom prissänkningen, dock kan museerna trots alla visioner om öppenhet fortfarande ha imaginära spärrar.

Det öppna museet underlättar inte för människor som kommer från museiovana miljöer genom alla koder och komplicerade mönster som besökaren förväntas kunna tolka och förstå. Arbetet med att förenkla inträdet på den med högt kulturellt kapital fyllda arenan behöver inte alltid bli lyckat det heller. Kravet på att tillfredställa hela publiken riskerar att urholka de viktiga forskningsdelarna av ett museum. De vetenskapliga aspekterna anses riskera att försvinna i en snuttifierad version av de tidigare utställningarna.

Är då detta ett problem? Har alla rätt till att känna sig hemma på ett museum? Enligt mig, ja. Museum har en central roll i dagens kunskapssamhälle, och står inför stora utmaningar för att tillgodose och möta hela den potentiella publiken. Gör man inte detta, ska inte heller mål som detta för Moderna Museet upprättas, för det kan aldrig på allvar uppnås: att öka tillgängligheten till samlingarna och nå fler och nya besökare. Med fri entré vid museet skapas förutsättningar för ett icke-kommersiellt rum där allmänheten kan mötas, diskutera och fördjupa sina kunskaper om kulturarvet.

Jag nämnde tidigare snuttifierade versioner, något som även kallas in-situutställningar. Installationer av detta slag kan som sagt ibland anklagas för att förlora sin vetenskapliga seriositet genom att påhittigheten överväldigar artefakten.

Jag tror att detta handlar om en rädsla för att på riktigt ta till sig metoden att arbeta för en publik som fått sina kommunikationsvanor ifrån MTV-media. Mediekonvergens blir allt mer självklart, visuella intryck kompletteras av interaktivitet från publiken och detta tycks vara den nya normen för kommunikation. House of terror i Budapest är ett upplevelsespäckat museum som arbetar med alla sinnen för att skapa känslor, och som är ett tydligt exempel på in-situutställningar. Personligen älskar jag det, och blir sannerligen förförd av hur den direkta kontakten med mina sinnen ger mig kunskap. Jag anser även att det är en fördom att museum som House of terror förlorar sin vetenskapliga seriositet genom sin brist av objektivitet. Vetenskap är inte, och kan inte heller vara fullkomligt objektiv, och det är fel att kunskap måste presenteras kliniskt för att räknas som seriös. Museiarbetare har länge ansett att utställningar förmedlar en objektiv sanning, och publiken har å sin sida förväntat sig just detta.Jag anser att den kulturliberalisering som sker är av godo och därför bör främjas.

tre

Tre namn jag skulle vilja vara döpt till:

Jag trivs alldeles utmärkt med mina helyllenamn Eva Margareta. Det är intressantare att fundera på vad man skulle namnge eventuella barn till. Just nu är mina favoriter "Greta Kristina" och "Sven Hugo" (inte som dubbelnamn alltså! Nog för att jag bara i min kusinskara har följande namn Eva-Lena, Marie-Louise, Ann-Katrin och Nils-Erik. Det där med dubbelnamn är populärt både på Westerberg- och Sandbergssidan i släkten)

Tre saker jag gör dagligen:

Använder lypsyl, kollar mailen, läser DN

Tre tillfällen jag ofta gråter:

Begravningar, i övrigt gråter jag inte så väldigt ofta

Tre filmer jag aldrig får nog av:

Jag insåg i går kväll när jag tittade på reklam på TV att Love Actually är en sådan film, jag har sett den hur många gånger som helst och kan se den hur många gånger som helst till. 007-filmer tröttnar jag heller inte på, eller på Pretty Woman.

Tre saker inte många vet om mig:

Jag var nära att komma med i dokusåpan Riket men tackade som tur var nej.

Jag har varit på Roskilde tre gånger.

Jag har spelat lik i en film.

Tre saker jag gärna gör när jag är ensam:

tittar på tv, äter popcorn, läser

Tre program jag gärna tittar på:

Lost, Grey´s anatomy, Cityakuten

Tre saker som jag är utomordentligt bra på:

Ha roligt, mingla, skriva

Tre saker som jag skulle vilja lära mig:

Sy, bygga hemsidor från grunden, vara mer noggrann

Tre förebilder:

Linda Syrén Bengt Westerberg Min mamma

Tre saker jag har om 10 år:

Ett riktigt boende och pengar. Samt en båt.

Kanal5 och kvällen är gjord!

Börjar nu ha fått ihop alla dokument inför nästa veckas Brysselresa, med Eurocadreskongress och -konferens. Jag ska presentera projektet StartPro tillsammans med Federica från italienska CISL (hoppas jag! Jag har fortfarande inte fått tag på Federica, som en säkerhet har Gina från Eurocadres blivit tillfrågad om att hon kan köra presentationen tillsammans med mig om inte Federica har möjlighet) vilket ska bli spännande. Från SACO är det jag, Britt-Marie Häggström och Hanna Eriksson som åker. Britt-Marie är nominerad till Eurocadres styrelse, håller tummarna för att det går vägen!

I morgon har Åsa Bjering avslutningsfest då hennes fyraåriga period som ordförande för LSU snart är över. Förutom att det imorgon då blir en lite senare hemkomst har det varit en helt OK vecka hittills, vissa veckor brukar vara helt utan hemkomst innan klockan 21 på kvällen, i dag kom jag hem redan 18! Revoltionerande... Inget är så avslappande som Kanal5 på kvällen.
Torsdag får det bli att packa på kvällen, fredag morgon är det tidig avfärd mot Älvsjö och SACO-mässan som gäller. Efter det Lidingö och samling för styrelsen inför SACO Studentråds kongress i helgen. Ser fram emot allt med spänning.

Höjden av dumhet

”Jezeli Panstwo nie moga przyjsc nalezy przekazac te informacje w drodze telefonicznej. W przeciwnym wypadku straca Panstwo miejsce.”

Höjden av dumhet är att man i Malmö kallar de nya studenterna i Svenska för invandare genom ett brev på ... svenska! Nyanlända invandrare som får information om hur man ska göra om man inte kan komma på kursen och så vidare på det språk som de ännu inte lärt sig. Ungefär lika tydligt för dem som texten ovan är för mig.

Läs mer http://sydsvenskan.se/malmo/article197346.ece

Vad betyder "Kaffepause"?

LSUs Repskap var en smått hysterisk historia, tiden hölls inte överhuvudtaget vilket ledde till att årsmötet avslutades i matsalen. Den förberedda tiden för valberedningen att presentera sina kandidater komprimerades till att bli en minut för att säga alla namn endast. När jag gick och satte mig på min plats efter att detta gjorts mindes jag inte ens att jag hade varit uppe på scenen för det blev så hetsigt allting.

Ändrade mig ca 10 gånger under dagen huruvida jag ville kandidera om till valberedningen eller inte. I slutändan kände jag att jag inte orkade leta reda på nomineringskommiteén och dra tillbaka min kandidatur utan jag lät i stället låta allt ha sin gång. Om det skulle finnas förtroende kvar för mig trots att valberedningens förslag till ordförande inte gick igenom ja.. då fanns jag ändå till förfogande. För framförallt så har det varit väldigt roligt att vara valberedare. Men det hindrade inte mig att ordentligt tappa hakan när jag faktiskt, trots att det var många som kandiderat till valberedningen, både var nomineringskommiteens förslag och valdes av Repskapet. Jag var inte riktigt beredd på det måste jag erkänna. Men det ska bli roligt, ett år till för att ordentligt bygga upp schyssta rutiner för valberedningsarbetet- vilket behövs!

Jag är dessutom kritisk till den falska marknadsföring "Kaffepause" var. Känns det inte relativt tydligt att "Kaffepause" innebär kaffe?
Jag trodde också det. Tji fick jag! Det var en smoothie! Visst, det är gott, men ett årsmöte utan ständig tillgång på koffein är inte ett bra årsmöte. Jag är inte värsta typen koffeinist (dricker inte ens kaffe varje dag) men på ett årsmöte är det ett måste.

Sov hemma hos Carin inatt för att få gångavstånd till min massör på Ringvägen. Ett bättre sätt att börja än sådan vecka som denna än med massage har jag svårt att komma på. Känner mig avslappnad och stärkt i en perfekt symbios.

Alla olika alla lika

Idag/kväll var det releasefest för Alla olika, alla lika-kampanjen som SACO Studentråd är en del av. Det var ett bra mingel på Street, med ungdomsminister Nyamko Saboni som invigningstalade, en massa organisationer som diskuterade olika typer av diskrimineringsfrågor, och schysst musik. Jag blev inslängd som översättare i en grupp som diskuterade på temat "Tillträde förbjudet".. men det visste jag inte när jag mer eller mindre blev satt där. De var mitt i diskussionen och jag förstod inte ens på svenska vad det exakt var. Desto svårare att sammanfatta på engelska. Nu var det dock så lyckat att killen jag skulle översätta till kom från en studentorganisation i Ghana så vi fick till ett riktigt bra samtal och förhopningsvis kan det bli ett möte till veckan.

Imorgon är det LSUs repskap, början på 10 dagar med tre kongresser/årsmöten/whatever vi ska kalla dem. Så här var det förra november också. En intensiv tid!

Apropå Alla olika alla lika... det var 11 år sedan kampanjen var förra gången. 11 år sedan. det känns som igår jag var 14 år och det hetaste modet var att ha en svart tshirt med Alla olika alla lika-tryck. Jag börjar inse att det inte riktigt var det.

Konstnärinnan Lindberg

Min stora stolthet och fd lägenhetskompis Tina har fått ett rejält stipendium på en kvarts miljon kronor. Tina är just nu i Hanoi. Jag spricker av stolthet över min kära vän, grattis Tina!

(och ja, jag ägnar mig numera åt nakenchock i bloggen. Men det är ju konst för tusan! )

LO-barn och SACO-barn

Högskolestudier varierar mellan kommunerna, konstaterar Högskoleverket. Det är så intressant det där, allt kopplat till 50%-målet. De som förmodligen skulle läsa vidare oavsett vad som händer gör det, akademikerbarn från Uppsala och Lund läser i högre grad vidare. "SACO-barnen" har fått det med modersmjölken. "LO-barnen" inte. Och läser "LO-barnen" vidare är det oftare på en regional högskola, med lägre lärartäthet och färre disputerade lärare. Utbildningar som med detta sätt att mäta har en lägre kvalitet än de stora universiteten. Mer om detta kan man läsa i skriften Kunskapens läge från SACO.

"I vissa fall stärker en svag arbetsmarknad incitamenten för högre studier" skriver man i analysen, och så måste vara fallet då det gäller kommunen jag är uppväxt i, Söderhamn i Gävleborgs län. Där ligger övergångsfrekvensen på 49,2% vilket tillsammans med Ovanåkers kommun är högst i länet. Söderhamn har just nu 21 lediga jobb på AMS, så det där med att läsa vidare som ett alternativ till arbetslöshet känns som en rätt rimlig tolkning.

Utan att på något sätt propagera för kraftiga nedskärningar på högskoleplatserna så är det ändå väldigt intressant att fundera på vad dylika kvantitativa mål kan ge för reslutat i samhället i stort. I dagens Metro fanns en insändare som handlade om hur det känns att på samma gång vara både under- och överutbildad. En arbetslös akademiker har ofta svårt att få jobb av typen städ, restaurang och handel. Kommer städyrket att akademiseras? Var ska man ta vägen med sin kunskap?

Jag propagerar dock för ett avskaffande av kvantativa mål.
Akademisk succé stavas k v a l i t e t.

STIM-pengar i hemlighet

Jag ser fram emot att den här veckan blir klar så att allt arbete med LSU Valberedning lägger sig och jag får satsa fullt ut på SACO Studentråd. Det känns som att jag saknar lite redig utbildningspolitik dagar som denna då man pratar ut sitt mobilbatteri TVÅ gånger. Det ska bli oerhört intressant på Repskapet på lördag. Oerhört.

Det finns förslag från utbildningsdepartementet att man skall avpolitisera högskolestyrelserna, tack för det säger fröken Westerberg. (nu hittar jag ingen lämplig länk om detta men så är det i alla fall) Har alltid ställt mig skeptisk till hur det kan vara en kompetens i sig att vara t ex sosse. Hoppas att man kommer kunna efterleva det här på ett bra sätt. När det gäller de utnämningar som regeringen gjort hittills så har det ju verkat lite sisådär...

Får just höra att min sambo Sara har varit med i en musikvideo med Kicki Danielsson! Det här borde jag ha fått reda på tidigare! Sara var även en barnkör bakom (det här var alltså på 80talet) och fick fram tills för några år sedan STIM-pengar för detta. Hah, detta förgyllde min kväll!

Winter wonderland

"Värmechock i helgen" kunde man läsa på löpen idag.
Är det ungefär som att "Nu hånas vintern"?

Utåtriktad Planläggande Abstrakt Tänkare

Efter en helg fylld av jobb, spontanshopping av en underbar svart/guld tshirt, en öl med Stina, Tess och Emeli på Katalin, och en alldeles enorm chokladtårta med Magnus, Marie, Berit och Frank är det nu måndag igen. Jag fick sovmorgon idag. Tyvärr vaknade jag av att jag var så hungrig och då det blev sen hemkomst igår hade jag inte hunnit handla. Fick således gå till ICA på tom mage och handla frukost. Alltså- jag FÖRSTÅR inte människor som kan träna på tom mage till exempel. Gå femhundra meter till ICA och jag är svimfärdig.

Jag tänkte dela med mig av min personlighet, min personlighet enligt http://www.zapera.com/survey/demo/personality/

Du är mycket intresserad av, vad som pågår i din omgivning. Du gillar att prata med andra (nästan oberoende om vad det handlar om) och att vara med, där "det sker".
Du gillar att ha struktur och ordning i ditt liv. Du använder troligtvis din kalender flitigt för att hålla koll på de saker du skall komma ihåg. Du fattar snabbt beslut – även när det gäller din värdering av andra människor. Därför kan din omgivning uppfatta dig som lite dominant emellanåt.
Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera.
Du tänker logisk och värdesätter problemlösning där du får använda huvudet. Du är en ärlig och renhjärtad person, som bedömer andra människor utifrån samma värderingar som du bedömer dig själv.

Jag känner igen mig, förutom det där med detaljerna. Ibland kan jag bli väldigt fixerad vid detaljer. Det kan i och för sig ha att göra med att jag omger mig mycket med människor som är mer av det odetaljerade slaget. Någon måste ha hand om att orden blir rätt och så vidare.

Slopat investeringsbidrag, och en underbar nyhet!

Snacka om att driva studenter in i det förhatliga bidragsberoendet: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=587446&previousRenderType=6
Inget höjt studiemedel och ett slopat investeringsbidrag leder ju bara åt ett håll: bostadsbidrag. Det är inte endast en student som blivit återbetalningsskyldig genom bostadsbidraget, och därmed hamnat i olyckliga ekonomiska situationer. Att genom ett för lågt studiemedel och för höga hyror tvingas till bostadsbidrag är upprörande (eller varför inte "det är fräckt!" som jag mycket modernt uttyckte mig i TV4 Nyheterna angående falsk marknadsföring i våras).

Men annars är det en glädjens dag, min far som varit riktigt allvarligt sjuk i cancer har på ett mirakulöst sätt fått goda värden igen, han är friskförklarad! För andra gången på två år har han varit illa däran men repat sig. Jag älskar min krutgubbe till far!

City

Efter att ha ätit tapas med några vänner läste jag City på tåget hem. Kunde konstatera att min kusins grymt kompetenta sambo numera är krönikör i City. Och precis som allt annat hon gör gör hon det fantastiskt bra! Och jag är inte ensam i hyllningskören, Åsa får hela tiden nya priser och ligger högt på topplistorna.

Sedan står det om Mia Törnblom. I augusti var jag på en föreläsning med henne, jäkligt duktig! Håller på att läsa Självkänsla nu! nu... men har inte orkat göra övningarna. "När man känner att allt funkar så kanske man inte behöver det" sa Josefine i helgen när vi pratade om saken. Men å andra sidan är det väl just då man har kraften att göra det bästa av sitt liv? Morgen morgen nur nicht heute....

Bläddrar vidare och kommer till en artikel om Melody Club. Efter att ha blandat ihop dem med ett lokalt band hamnade jag på efterfest med dem i Gävle för några år sedan. Tjejen jag gick dit med blev tillsammans med sångar- Kristoffer. Nu ska Melody Club till USA. Det lokala Gävlebandet hade en turné i Asien. Men det skrev ju aldrig City om.

Idag hittade jag post på jobbet adresserat till "IT Manager Eva Westerberg". Haha! Känner att jag genast ska uppdatera min CV!

Skrattande, ambitiös och effektiv

Mer från Akademix, intervju med undertecknad

Namn
Eva Westerberg

Tillhör fackförbundet
DIK (www.dik.se)

Studerar
För närvarande har jag uppehåll i studierna och arbetar som informations- och kommunikationsadministratör på Sveriges elevråd- SVEA. Jag har läst Kultur & kommunikationsprogrammet samt ska se till att avsluta en påbyggnadsutbildning i museologi. Möjligheten att få arbetslivserfarenhet lockade väldigt mycket, och när jag direkt efter min utbildningspraktik fick chans till jobb tog jag den.

Åtaganden i SACO Studentråd
Är omvald som vice ordförande. Min fackliga bana började 2003 i DIK, där jag i knappt två år var ordförande för DIK Student, och studentrepresentant i DIKs styrelse. Våren 2004 valdes jag in i SACO Studentråds styrelse, då som ansvarig för jämlikhet och mångfald. Under våren 2005 var jag ansvarig för kvalitetsfrågor, för att sedan bli vice ordförande. Valdes om under förbundskonferensen i våras.

Vad innebär ditt uppdrag?
Tillsammans med ordförande David Svenn bildar jag SACO Studentråds presidium. Det handlar om både internt och externt arbete, planering av styrelsemöten, kontakt med förbunden genom konferenser och ordförandenätverk, samarbeten med andra organisationer, utåtriktad verksamhet som kontakt med media, seminarieverksamhet osv En styrelsens allt-i-allo och ordförandes högra hand.

Varför valde du att engagera dig i SACO Studentråd?
Hur skulle jag kunna låta bli? Ingången till SACO Studentråd kom genom intresset för genusfrågor. Jag har startat och drivit feministisk förening och en webtidning, jag har skrivit en mängd uppsatser och artiklar med olika infallsvinklar på genus- och queerfrågor och så vidare. Jag engagerade mig först i arbetsgruppen för jämlikhet och mångfald (JÄMÅ), när den ansvariga för styrelsen valdes till vice ordförande valdes jag in som ansvarig för JÄMÅ. Jag minns fortfarande dagen som igår när jag fick mail med uppmuntran om att kandidera. Det var en alldeles fantastisk känsla! SACO Studentråd var bland det mest spännande jag visste och att jag, JAG, skulle få chansen att vara en mer aktiv del av allt det där häftiga... det var helt otroligt! När saker börjar kännas lite vardagliga i SACO Studentråd tar jag fram den där känslan igen, känslan från första förbundskonferensen, känslan från första arbetsgruppsmötet, känslan från det där mailet. Då inser jag att jag har möjlighet att förmedla en sådan känsla till en massa andra människor- och glöden finns där igen!

Vad är det bästa med att vara engagerad inom SACO Studentråd?
Det är ju en alldeles fantastisk organisation med en massa spännande människor. Jag brinner för utbildningspolitiken, jag gillar organisationsutveckling, jag står för SACO Studentråds åsikter till fullo. Man får vara med om en massa intressanta saker och möten, och har en ärlig chans att påverka vardagen för Sveriges studenter.

Vad önskar du uppnå under året?
Ett aktivt SACO Studentråd, med ökad delaktighet. Att skapa goda förutsättningar för att ge förbunden en mötesplats att diskutera utbildningspolitik.

Eva med tre ord
Skrattande, ambitiös och effektiv.

Omslagspersoner för Akademix?

På den utmärkta nättidningen Akademix kan man hitta följande foto. Är det inte som att jag och Oskar Pettersson, styrelseledamot i SACO Studentråd tillika ordförande för JUSEK Studerandesektion är som gjorda för att vara framför kameran?

I det nya numret av Akademix är temat Jämlikhet, det finns en hel hög med spännande artiklar och debatt där, läs!

Och nej... jag äger INGET annat plagg än leopard. Not.

Lösningen på allt- interaktivitet?

Nå, man kan se det så här: mina benmuskler kanske stärks av att stå upp så mycket. Ja, eftersom jag inte kan sitta ner. Bara ligga eller stå, inte sitta eller gå. Det finns viss begränsning i det som ni kanske förstår. Idag stod jag mig igenom en workshop på SACO om SACOs webplatser. Man får ordentligt med syre... ??
Det var en väldigt bra workshop förresten! SACO jobbar med Söderhavet, och det var ett riktigt härligt gäng. Det är också skönt att märka att man inte är ensam om att tycka att interaktivitet inte är något självändamål och att det finns problem med att ha forum hit och omröstningar dit- bara för att det är det enda i princip folk idag tänker på när man säger att man ska uppdatera en hemsida. "Jaaaa vi gör den mer INTERAKTIV!" Ja... men vad är innehållet? Vad är det för budskap man ska sända ut som sedan ska diskuteras av alla dessa människor som förväntas stå i kö för att få skriva sina kommenterer?

Skulle egentligen åkt till Visby ikväll, något jag sett fram emot då jag alltid undrat hur Gotland är på vintern. Men som jag tidigare nämnt så är det vissa problem med att sitta ner så tyvärr fick jag ställa in och istället ägna mig åt programstarter på Kanal 5. Ugly Betty som upplägg har verkligen vissa scener som klippta ut Djävulen bär Prada. Vem influerades från vem?

Moget pensionssparande

Ni vet den här reklamen "Mogen nog att prata pension?"? Jag känner igen mig i alla filmerna! Dessutom kom jag med följande uttalande i lördags när jag var på Norrlands nation. "Jag är gammal nog att bli trött klockan 03... och gammal nog att bry mig om det!". Och sen gick jag hem.

Jag tror att jag verkligen är mogen nog att börja prata pension.

Leijonkungen pratar på kongressen

Utmärkt, utbildningsminister Lars Leijonborg kommer och talar på SACO Studentråds kongress!

Har nu fått både antibiotika och löfte om att inom kort bli kontaktad för operation. Det känns bra när man äntligen tar tag i saker.

Pinodialcystan

För tre och ett halvt år sedan fick jag för första gången besvär med vad som sedan visade sig vara en pinodialcysta. Men det visste jag ju inte då. Det gick någon vecka och jag hade väldigt ont men då jag är expert på att ignorera uppenbara problem med min kropp så lät jag det hela bero.. så pass länge att jag fick åka in akut till sjukhuset till slut. Osmart. Jag fick antibiotika.

Efter ett halvår kom den tillbaka, antibiotika igen och det hela upprepade sig ÄNNU en gång. Då fick jag tid för operation, och jag opererades förra våren. Oturligt nog så gjordes det en lite för liten operation så efter ett halvår kommer cystan tillbaka och vad som är nytt efter operationen är att den spricker också. Akuten igen, och ny tid för en STOR operation. Typiskt nog var det här då jag bodde i Sundsvall så när jag väl fick tid för operation, då hade jag flyttat tillbaka till Uppsala igen.

Sedan har det varit problem med jämna mellanrum, och så nu igen. Under året har jag inte varit i kontakt med sjukvården alls när cystan har kommit tillbaka (ignorans är väldigt effektivt) men efter att inte kunna sova ordentligt inatt och haft så jäkla ont så ringde jag imorse. Så nu om en timme ska jag få komma till en läkare, få antibiotika och förhoppningsvis ordna tid för ny operation. För så här är det- om man inte opererar bort den ordentligt kommer den komma tillbaka några gånger per år RESTEN AV LIVET! Det är inte många saker som är för resten av livet men typiskt nog är detta en sådan sak.

Jag hoppas det här löser sig snart för även om jag är duktig på att ignorera problemet så tar det alldeles för myckt tid och energi detta. Tid och energi jag kan lägga på mycket vettigare saker.

Det nya världsfacket ITUC

Läste i DN idag om hur man nu startat ett nytt världsfack, ITUC. ITUC, blir den största internationella fackliga organisationen och kommer att representera 166 miljoner fackligt anslutna i 156 länder. Tanken är såklart väldigt god- men vilken utmaning! Genom SACO Studentråd har jag kommit i kontakt med ETUC (den europeiska fackliga sammanslutningen där både LO, TCO och SACO är medlemmar) samt Eurocadres (där TCO och SACO är medlemmar) och redan där möter man på många intressanta problem. Det krävs många och långa samtal innan man hittar en nivå som alla känner sig bekväma i, det fackliga arbetet ser väldigt olika ut i olika länder. Många gånger kan de nordiska länderna uppleva att de ger och ger av sina erfarenheter men att det som kommer tillbaka är inte lika matnyttigt. Vad jag anser vara ett problem med det här synsättet är att man anser att det bara finns en rätt väg för facken att gå- och det är den nordiska vägen. Jag tror att vi har jättemycket att lära, och att det kan vara nyttigt att få en reminder om vilken roll facken kan spela i ett land som har helt andra förutsättningar än Sverige. Det här är inte något som är typiskt för den fackliga världen, det är något som är typiskt när den vita västvärlden ska samarbeta med andra länder.
Utveckling måste inte vara en rak linje där man går från punkt A till punkt B.

Läs mer om ITUC http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=585618