måndag, mars 02, 2009

Fyra års studiemedel, eller ett avslöjande om förslaget "i sin helhet".

Idag fick jag inbjudan till Facebookgruppen Stoppa förslaget om endast 4 års studiemedel. Tror det måste vara rekordsnabbt av det som numera så populärt kallas för gammelmedia att rapportera om en Facebookgrupp, då DN idag-två dagar efter gruppens start- skriver om det. Och man skriver även hur DN "avslöjade förslaget i sin helhet".

Hur DN en månad innan hela utredningen presenteras kan tycka att man presenterat förslaget i sin helhet är för mig obegripligt. Man har ju dessutom inte heller berättat så himla mycket om just det här förslaget. Inte konstigt att det startas protestgrupper, för jag förstår att folk blir upprörda utifrån det som rapporterats.

Jag har som sagt, som representant för Saco Studentråd, under ett års tid suttit med i referensgruppen till den studiesociala utredningen. Jag har varit med i många diskussioner, och haft möjlighet att diskutera många av förslagen. Som studentrepresentant skulle det förstås vara helt väldigt märkligt att gilla idéer som gör det sämre för studenterna. Men se, det gör inte det här förslaget. Om man bara tittar på det i lite större perspektiv. Eller avslöjar det i sin helhet, som DN skulle ha uttryckt det.

I arbetet med den studiesociala utredningen har man tittat mycket på hur det fungerar i övriga länder i Norden. Det anordnades ett seminarium för både referensgrupp och kommitté, som ni kan hitta referat ifrån på utredningens webbplats. I Danmark fungerar det till exempel så att man får studiemedel utifrån utbildningens normaltid plus 1 år. Man har anpassat tidsgränsen för studiemedel utifrån de faktiska utbildningarna och inte efter en schablonbild. Det kommande förslaget från den studiesociala utredningen är inne på samma tankebana, en bättre anpassning men inte lika långtgående som i Danmark. Förslaget är också anpassat efter den förlängning av utbildningar som Bolognaprocessen innebär.

Förslaget innebär att den generella rätten till studiemedel begränsas till 4 normala studieår (36 månader). Den som tar examen om minst 180 högskolepoäng (3 år) inom denna tid ska kunna få studiemedel i ytterligare högst 2 år (18 månader), dvs i totalt 6 år (54 månader). Har du klarat din treåriga examen under fyra års tid så har du alltså två år till att studera på, till en master, en annan inriktning eller vad det nu kan vara.

Den som studerar på en utbildning som omfattar minst 240 högskolepoäng (4 år) ska kunna få studiemedel i ytterligare två år (18 månader) förutsatt att han eller hon efter 4 år med studiemedel har fullgjort minst 180 högskolepoäng. Utöver den här avstämningen vid 4 år innebär förslaget att studerande på utbildningar som är minst 5 år långa ges möjlighet att få studiemedel i 1 år mer än idag, dvs i 7 år (63 månader).

Den som haft studiemedel i 6 år ska kunna få studiemedel för ytterligare 1 år om han eller hon läser på en utbildning eller examen som omfattar minst 300 högskolepoäng, förutsatt att det återstår högst 60 högskolepoäng av utbildningen. Tanken är alltså att den som studerar på exempelvis en mastersutbildning eller läkarutbildning ska kunna få ett sjunde år med studiemedel för att kunna avsluta sina studier, vilket är en klar förbättring jämfört med idag då det ska till väldigt mycket för att kunna få studiemedel för mer än 6 år. Det är i stort sett omöjligt helt enkelt.

Utifrån diskussionen i gruppen kan det vara värt att notera att den som tagit en kandidatexamen inom 4 år inte behöver använda de efterföljande 2 årens studiemedel till fördjupning inom samma ämne. Det kommer också att finnas övergångsregler till förslaget som gäller till 2014. Detta innebär att dagens studenter kan fullfölja sina studier som planerat och dessutom få möjligheter att utnyttja förlängningen till 7 år.

Jag tar ett exempel som jag hittar i Facebookgruppen:
Herregud vad idiotiskt det här är.. Jag läser till lärare (totalt 5 år) Vill efter det att utbildningen är färdig läsa två år med psykologi för att ha tre ämnen att undervisa i istället för två (svenska och engelska) Detta kan jag med andra ord verkligen inte göra nu.

Nej precis, detta kan du verkligen inte göra med dagens regler. Med förslaget från den studiesociala utredningen kommer du att kunna göra detta. I dagens regler skulle du aldrig få dispens och mer studiemedel (ok, ska aldrig säga aldrig men väldigt osannolikt i alla fall), men genom de nya reglerna så kommer det ju inte vara några problem vid fyra år- du är i full gång med din utbildning. Och din utbildning är minst fem år, vilket ger dig två extra år som du heller inte behöver använda till att fördjupa dig inom pedagogik, utan kan studera psykologi i stället.

Det här är jag helt övertygad om är något bra.

Det är också väldigt många som är oroliga över felval, och ska man inte ha möjlighet att välja om och välja rätt nu. En dröm, i den bästa av världar vore att att studie- och yrkesvägledning och karriärvägledning skulle fungera så bra att man inte behövde använda sig av lån och bidrag för att komma till rätta i sin karriär. Men det är vi alla medvetna om att så fungerar det inte alltid idag. Efter fyra års studier bör det dock inte vara orimligt att man har kommit på kurs med sin utbildning och har ett mål med den.

Hur hela studiemedelssystemet i framtiden kommer att vara kopplat till SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) etcetera vet jag inte ännu. Därför är det svårt att ge svar på frågan som jag ser att många har i Facebookgruppen, den om man inte kommer att kunna slutföra sin utbildning för att man har varit sjuk eller fått barn etcetera. Reglerna för hur det ska hanteras kan knappast bli sämre dock, dagens regler kan ni läsa mer om här.

Den studiesociala utredningen kommer att presenteras - i sin helhet- den 30 mars. I Facebookgruppen planeras det demonstrationer, och det är förstås alltid bra med engagemang. Men det kan ju också vara bra att veta vad exakt det är man är emot innan man blir emot. Eller för. Jag vet inte exakt hur hela utredningen kommer se ut, men jag har tillräckligt mycket koll på den här delen som nu diskuteras för att se att det faktiskt tar hänsyn både till Bolognaprocess och långa utbildningar samt ger studenterna möjlighet till ett 7e år med studiemedel.
Och det tycker jag är schysst.

29 kommentarer:

Isak sa...

Mycket bra inlägg, jag hoppas att alla arga studenter läser det du skrivit! Jag funderade på att gå med i gruppen men ändrade mig efter att jag läst detta.

Tobias sa...

Men hur blir det då om man pluggar i två år och inser att man valt totalt fel inriktning och vill plugga en femårig utbildning? Det är ju ganska vanligt exempel faktiskt. Är det kört då? Eller om man pluggat en treårig utbildning direkt efter gymnasiet, utan egentligen inte vetat så mycket om vad man blir, pluggar klart det och jobbar nåt år och det känns totalt fel. Finns det då någon möjlighet att läsa en ny treårig utbildning eller får man bita ihop och gilla läget? Det är också en väldigt vanlig företelse idag. (Och det kanske är det som är problemet för CSN, staten m.fl?) Eller är dessa exempel inga problem alls i det nya förslaget?

Tobias sa...

Och så svårt att få dispens idag för att läsa ett extra år om det krävs för att slutföra sin utbildning är det inte. Så att det där med att bevilja något extra år för att komplettera sin pågående utbildning är ju ingen jättenyhet direkt, det är ju bara det att det blir mer officiellt nu än inofficiellt. Däremot är det i det nuvarande systemet i princip omöjligt att få dispens om man förbrukat sina sex år och vill läsa något helt annat. Så i din beskrivning så tycker jag det låter som ganska grova inskränkningar i människor möjlighet att välja, dvs valfrihet, om jag nu fattat rätt, men det kanske jag inte har.

Eva Westerberg sa...

När det gäller dispensreglerna så har det blivit mycket svårare på senare år att få, och det även för att slutföra en utbildning vilket bland annat många läkarstudenter vittnar om. Tidigare räckte det med särskilda skäl för dispens, idag är det synnerliga skäl.

När det gäller ditt exempel om att du först läst en treårig utbildning och sedan vill läsa en sedan treårig så kommer du att kunna göra det, förutsatt att du i som i ditt exempel har hållt dig någorlunda inom utsatt tid.

Tobias sa...

Det låter ju bra isåfall. Om jag förstått rätt så är de nya reglerna ganska identiska med de gamla, bara det att man förhindrar folk att läsa strökurser i mer än fyra år? Och det kan ju faktiskt var vettigt, inte minst för personernas egen skull.

Mikaela sa...

Men det man verkligen kan fråga sig, tycker jag, är orsakerna till att man föreslår det man föreslår.

Det finns redan spärrar i systemet, som gör att du inte kan gå vidare om du inte har tagit dina poäng. Varför införa en försämring som egentligen är helt onödig? Vad vill man uppnå, högre genomströmning? Det finns det väl inget som tyder på att man uppnår med det här förslaget.

Nej, det som verkligen är oroande är om alla utredningens förslag är förslag i den här stilen; slag i luften, men ändå åt det försämrande hållet.

Det gör i alla fall mig väldigt orolig för hur mycket bra förbättringar för studenterna som utredningen kommer att föreslå egentligen. Känns inte bra i magen, men jag hoppas ju ändå på positiva saker förstås.

Eva Westerberg sa...

Det hoppas jag att utredningen när den presenteras svarar på, orsak och samband mellan olika förslag.

David Svenn sa...

Eva,

Utmärkt som vanligt!

David

Cecilia sa...

Vad händer med dem som tagit studielån för att läsa upp gymnasiebetygen på komvux eller fölkhögskola i ett par åt först och sedan börjar ett 3 årigt högskole program får man inte CSN de sista året då så man kan få en examen?

Eva Westerberg sa...

Oj, det var en liten knivig fråga.

Om man har avlagt kvalificerad yrkesexamen som omfattar minst 80 KY-poäng, eller en motsvarande svensk eller utländsk yrkesexamen som inte är högskoleutbildning, så räknas man utan vidare in i gruppen som har totalt 6 års studiemedel.

Men det är ju inte exakt det du frågar efter, utan det handlar om att läsa upp betygen på komvux eller folkhögskola och då antar jag att det inte är en specifik utbildning du menar.

Jag vet ärligt talat inte då. Jag har varit fokuserad på den högre utbildningen och kan helt enkelt inte tillräckligt om de regler som omfattar gymnasienivåerna. Sorry!

Cecilia sa...

Jo men om jag läser ett specifikt program på högskolenivå så att jag får ett specifikt yrke men att jag använt mig av CSN tidigare då det inte var yrkesrelaterat mer än man läst upp sina betyg. För så som de nya reglerna verkar så finns det ingen andra chans om man "sabbat" gymnasiet och behöver något år först där på uppläsningen av de ämnena och sedan välja en yrkesinriktad högskoleutbildning så verkar man inte hinna med detta på 4 år om de skulle ändra.

Detta skulle ju göra att de som kanske har haft en strulig gymnasietid inte kan och hinner läsa de gymnasierelaterade ämnen först med stöd från CSN och sedan ta en examen på högskola. Detta blir då en klass fråga de från ett bra hem och familj med slutbetyget i handen kan lugnt hinna med de 4 år som man har på sig att visa upp en kandidatexamen medan de som vill läsa upp gymnasiet först och sedan få en högskoleexamen inte hinner med. Hoppas du förstår vad jag menar. För när jag gick på folkhögskolan fanns det massa ungdomar som läste upp sina betyg för att sedan läsa på högskolan och det finns säkert lika många på komvux som vill detta med. Som det är nu med 6år så hinner de läsa ett par år på gymnasienivå först och ändå lyckas examinera med en kandidatexamen.

Triniverse sa...

Cecilia, det är olika "potter" för CSN-medlen på högskola och komvux t ex. Såvida man inte gjort om det på senare år eller iochmed nya förslaget, men det har jag svårt att tro.

Tycker hela förslaget verkar lite märkligt och åt det kommunistiska hållet, att bestämma hur länge människor ska få studera, för sina egna(!) pengar. Det låter ju inte speciellt liberalt i alla fall, då skulle man snarare propagerat för färre villkor och större valfrihet.

Och jag förstår inte riktigt varför man ska förändra ett system som fungerat bra i många decennier. Vad är syftet och bakgrunden till det här förslaget egentligen? Om det inte är för inskränka studenters frihet och valmöjligheter..

Eva Westerberg sa...

Vi får se när utredningen kommer.

Angående liberalt eller ej så är ju inte meningen med utredningen att den ska vara så mycket åt varken det ena eller andra eller tredje hållet. Det är ju en parlamentarisk utredning som ska hålla oavsett politisk färg på regeringen. En bred uppgörelse som det så populärt heter.

drömmaren sa...

Jag har läst 80p i en komplett avslutad KY-examen samt 20p på en komplett avslutad universitetskurs. Dessa två delar är ju inte kompatibla eftersom KY-utbildningen inte kan räknas in i en fil kand. Jag har nu tänkt att börja en hel universitetsutbildning. Hur räknas då mina tagna poäng. Måste dom tre åren man skall ha studerat efter fyra år vara en fil kand eller är det bara antalet poäng som räknas? Lite svårt för alla som tagit lån för att gå en KY-utbildning annars?!

drömmaren sa...

OBS! Ovan inlägg handlade om det gamla poängsystemet där man läste 20p/termin

Eva Westerberg sa...

Drömmaren, då räknas du in som i exemplet jag nämnde ovan. Du har tagit din KY-examen (2 år), läst på högskola (1 år). Då har du totalt 3 år kvar med studiemedel. Det innebär alltså ingen skillnad från idag.

esteban-ii sa...

Tycker inte att dina förklaringar håller, av två skäl.

1) Förbättringen med ett eventuellt sjunde år skulle gå utmärkt att införa på egen hand. Den är inte beroende av försämringen av den allmänna tidsperioden på sex år. Således tycks dess roll i utredningen snarast vara som socker, distraktion, eller i bästa fall ett bisak.

2) Med föreslagen förändring så skulle jag (som studerar just nu) inte längre få studiemedel, och flera jag känner hade inte kunnat slutföra den utbildning de idag har. I samtliga fall handlar det om att ha börjat en utbildning, och sedan upptäckt att det inte var rätt val. Således negativa konsekvenser till synes utan vinst. Varför skulle någon student vilja acceptera dessa förändringar?

Sedan har du naturligtvis rätt i att vi inte har hela bilden klar för oss innan utredningen presenterats. Dock tycks ju just denna punkt i utredningen vara mer eller mindre tydlig, och jag tror att även om man i hettan dömer ut "utredningen" så är det denna punkt man har i åtanke.

Eva Westerberg sa...

Det har du rätt i, en inte allt för vild chansning skulle vara att det kan finnas budgetuträckningar på det 7e året och att införa det på egen hand. Men jag vet inte.

Din punkt nr 2 får mig att fundera på en viktig sak. Hur skulle vi egentligen kunna undvika att så många läser fel utbildning och så länge? Om vi bortser från studiemedelssystemet alltså. Skulle praktik i början av utbildningarna vara något, så att man snabbare får en bild av vad det handlar om? Jag är sammankallande i en idégrupp för ett nytt visionsprogram till Saco Studentråd, och just min grupp arbetar med arbetsmarknad, vilket vi tar ett stort grepp om. Det handlar om allt från en bra studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan till att utbildning ska löna sig lönemässigt. Hur ska man se till att upptäckten om att man valt fel kommer så tidigt som möjligt?

Robert sa...

På civilingenjörsprogrammet (iaf i Luleå) finns det goda möjligheter att överbrygga sin utbildning, från en inriktning till en annan. Är oftast en fråga för studievägledarna att utreda vilka tidigare lästa kurser man får tillgodoräkna sig, resp. måste läsa till. Dessutom har de flesta av dessa program en praktikperiod på 6-10 mån (beroende på program) efter det andra eller tredje studieåret. Praktiken är av företagen avlönad, dvs man tar då en paus i sin CSN-medelsförbrukning. Meddelar man CSN att man gör praktik, slipper man dessutom börja betala igen på lånet under detta år (inbetalningskortet kommer ett halvår efter avbrutet lånande)
Jag tycker att praktik är något mkt bra, dock tror jag att det är svårt att ha den tidigare än idag, dvs efter ca halva utbildningen. Detta för att man ska kunna koppla ihop teori och praktik och se hur dessa hänger ihop. För egen del så kan jag säga att jag efter praktiken insåg att jag ville ändra inriktning (utgång) på min utbildning, något som ej var ett problem, då möjligheten till att sätta ihop sitt eget kurspaket är rätt stort.

Robert sa...

För övrigt anser jag att man bör klara av en 5-årig utbildning på 6 år. Det finns massor av tillfällen att tenta upp kurser (man kan plugga på kvällarna under sommaren, m.m.), och om man släpar en massa kurser efter under första året, så hinner man, med god planering, läsa in dessa kurser, så att man kommer i fas igen. Som student måste man vara flitig och ligga i, det gäller att tänka på att man använder bidrag och lån. Arbetstiden skall vara 40 h/vecka, och den tiden är det inte många som lägger.

Eva Westerberg sa...

Tack Robert!

Studie- och yrkesvägledningen har en viktig roll, det är helt uppenbart. Tilläggs bör dock att det är få förunnat att få sin praktik avlönat, jag har mest hört det inom civilingenjörsutbildningar. Men har man den lyckan så ska man förstås göra precis som du säger.

Robert sa...

jo, det är nog som du säger. Det är efterfrågan på duktiga teknologer ute i industrin, men även på ingenjörsfirmorna. Lönen brukar förhandlas genom skolan och ligger på ca 1,5 studiemedel, så man känner sig plötsligt rik som ett troll när man går på praktik ;)

Tror det beror på att man som teknolog snabbt kan komma in och hjälpa till med verkligt arbete, samt att man dessutom kan vara bättre på många saker än de äldre.
Kanske är svårare inom andra fakultet än den tekniska?

Så länge man ger nytta åt företaget, så ska de självklart avlöna en. Man är ju dessutom en potentiell kommande anställd, så det borde ju ligga i företagets intresse.

Här i Luleå så kan vi tacka våra institutioner, som i många år har jobbat aktivt mot näringslivet för att utveckla praktikmomentet. Jag tycker att studenterna ska ställa krav på sin utbildning att hjälpa till med praktiken.

Pelle Rödin sa...

Kommittén kommer att föreslå både försämringar och förbättringar för studenter. Det måste de göra eftersom deras uppdrag från regeringen är att förslaget ska gå ungefär plus/minus noll.

Det här kan ju låta jättetråkigt, men jag hoppas att alla studenter som är engagerade i det här ändå tittar på förslaget i sin helhet sen (all respekt för att det inte går nu, eftersom info inte är tillgänglig eftersom de inte är klara) och verkligen kritiserar de stora problemen.

Jag tror verkligen inte att det här förslaget (som jag tycker är rätt OK) kommer att vara det stora problemet.

Däremot blir det kanske det mest uppmärksammade. Och det stör mig. Det är inte de svagaste studenterna som berörs av just detta, utan de med en rätt vanlig akademikerbakrund. Och när man petar på den gruppen blir det också mest uppmärksamhet. Det tycker jag man ska beakta när debatten förs.

Eva Westerberg sa...

Pelle, tack för din kommentar! Det var onekligen ett intressant perspektiv som du kom med. Ska fundera lite på det.

Cecilia sa...

Hur drabbas de personer som inte vet vad de vill utbilda sig till då?
Låt oss säga att man vill gå en utbildning som är minst tre år. Innebär det då att man efter max två terminer med studimedel måste veta att man vill gå den utbildningen? Vad händer om man först efter två år, eller rent ut av tre år med studiemedel har kommit fram till att man vill gå en utbildning som är minst sex terminer lång? Kan man det då eller har man sabbat sina chanser för att man inte visste direkt vad man vill jobba med?
Jag har det problemet. Än så länge har jag inte tagit något studiemedel men jag har ingen aning om vad jag vill göra. Det finns dock kurser jag vill läsa. Dels för att jag givetvis är intresserad av ämnet men också för att få veta om det är vad jag förväntat mig, kan jag tänka mig att jobba inom det här?
För mig är det här förslaget väldigt oroväckande om man inte vet direkt vad man vill och inte kan finansiera sina studier på annat viss.
Dessutom känner jag personer som har läst andra kurser för att de vill ha den grunden att stå på när de söker till den utbildning de i slutändan vill ha. Dessa personer har då planerat sina studier utefter tillgång till studiemedel i sex år. Innebär detta då att de inte kommer att kunna slutföra sin utbildning?

Daniel sa...

Till att börja med vill jag säga, väsentligt tillägg i debatten. Men bara för att tillägget är väsentligt betyder det inte att det är positivt, korrekt eller ger en rättvis bild.

Det finns redan många som kommenterat fördelar och nackdelar med förslaget, så att upprepa dem känns föga konstruktivt. Däremot finner jag ditt inlägg lite problematiskt av helt andra skäl än i själv sakfrågan.


Det som fick mig att vilja skicka en kommentar till ditt inlägg är att du som studentrepresentant verkar anse dig veta vad som är bäst för studenter, rätt kaxigt inte sant? ("Som studentrepresentant skulle det förstås vara helt väldigt märkligt att gilla idéer som gör det sämre för studenterna.")
Fina ord och något man kan förvänta sig av en representant för en grupp. Däremot så kan man ifrågasätta hur din representant roll påverkar din åsikt i frågan, dvs. om du hade varit endast student och inte representant hade åsikten möjligen varit en annan. Sen för att jämföra med en annan representationsgrupp i samhället politiker. Politiker är ju alltid för sina "väljares mål", sen att dessa nobla ställningstaganden inte alltid överlever besluts processen är en annan sak.
Fortsätt gärna debattera fördelar och nackdelar med förslaget, men anta inte att din position i Saco ger förslaget legitimitet...

Eva Westerberg sa...

Daniel. tack för din kommentar.

Jag må vara ganska kaxig (det är jag) men att vara allvetande vill jag inte hävda och kan man tolka det så har jag varit slarvig och ber om ursäkt för det.

Eva Westerberg sa...

Cecilia, det kommer att vara övergångsregler utifrån det här förslaget, om det går igenom.

Det är många som delar känslan att man inte vet vad man vill. Men kanske borde man då rikta sitt engagemang till att kräva bättre studie- och yrkesvägledning eller karriärvägledning? Är det inte mycket där det brister?

Xana sa...

Har en fråga. Min pojkvän studerade två terminer på ett datavetenskapligt program innan han insåg att det inte var det han ville göra... Nu funderar han på att läsa till högskoleingenjör. För att göra det måste han dock läsa ett tekniskt basår först. Det skulle alltså bli två år totalt av hans fyra år. Innebär det att han inte skulle få studiemedel för hela den treåriga högskoleingenjörsutbildningen?