Veckans bloggdebatt: Jämställdhet

Uppdaterad
Veckans bloggdebatt handlar om jämställdhet. En dag per år så fylls tidningar med statistik kring löner bland kvinnor och bland män, vi får listor hur många kvinnor som finns på ledande positioner, och vill man försöka göra en Tv3-poäng av det hela så ser man till att Svenska Hollywoodfruar säsong 2 har premiär den dagen. På den internationella kvinnodagen.

Ett overload av politisk korrekthet(minus Tv3 då)? Har statistiken visats den 8 mars, och tidningen har lyft fram kvinnliga entreprenörer och chefer på centrala platser så behövs inget mer göras? Jag splittras alltid, på samma sätt som att jag tycker att Mors dag bara finns där för att lindra folks dåliga samvete för att de inte visar sin mor uppskattning året om. Typ.

Utbildade kvinnor går om männen, kvinnorna är i majoritet i högskolan. Men inte på högre poster. Men det sipprar uppåt, så att säga. Som Christina O Rosén säger i den länkade SvD-artikeln ovan så kommer förmodligen en förändring att ske när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden och de yngre generationerna tar vid. Självfallet är det inte en förändring som sker eller skett av sig själv. Ibland kan det behöva påminnas om att rösträtten för kvinnor inte ens har firat sin hundraårsdag, t ex föddes min mormor till ett samhälle där hon inte hade rösträtt. Jag själv fick vänta tills jag var fyra år innan vi hade den första svenska kvinnliga partiledaren, Karin Söder i Centerpartiet. När jag redan hade börjat skolan så fick Sverige sin allra första kvinnliga ordförande i ett fackförbund, 1989 blev Lillemor Arvidsson ordförande för Kommunalarbetarförbundet. Sedan 50-talet har kvinnor kunnat blivit präster. Men det finns det fortfarande en hel del människor som är emot. Ja, och så vidare. Det är inte en lång tidsperiod vi talar om. Mycket har hänt. Annat går i snigelfart, skriver Karin Thunberg, och hänvisar till TCO:s siffror om att det kommer att ta 51 år innan kvinnor och män tar ut lika mycket föräldraledighet. Samtidigt så får vi inte glömma hur ovanligt det är på en hel del andra ställen att män överhuvudtaget kör en barnvagn.

I artikeln om hur kvinnorna går om männen skriver Malin Ekman om hur den svenska verkligheten ser annorlunda ut än den i amerikanska storstäder ( som är caset kring kvinnor som går om). Kvinnor finns i offentlig sektor. I offentlig sektor där många känner sig inlåsta genom bristen av möjligheter att byta arbetsgivare, i offentlig sektor där det inte syns i lönekuvertet att du är uppskattad på jobbet. Jag har ju faktiskt nyligen skrivit en hel rapport på temat, Välfärdens hjältar, där jag går in på varför valfrihetsreformerna inom skola, vård och omsorg är de viktigaste jämställdhetsreformerna på decennier.

Under förra veckans seminarium om kvotering sa en kvinna i publiken till rapportförfattaren Li Jansson "Menar du verkligen att kvinnor har ett fritt val? Vilken värld lever du i då?"

- och så illa är det ju verkligen inte. Kvinnor, både i Sverige och Norge som diskuterades på seminariet, har möjlighet att välja själva i stor utsträckning. Så är det i min värld i alla fall. Fram till 1920-talet fick inte en gift kvinna ta anställning utan att ha sin mans tillåtelse. Först 1962 blev det förbjudet för en man att våldta sin fru. Klart att kvinnor har mycket större makt och fria val i dag än vad våra anmödrar någonsin kunnat tro. Men! Ingenting " blir bättre med tiden av sig själv".

Förresten, så tycker jag inte alls att jämställdhet är en kvinnofråga vilket det kan tyckas utifrån min text. Jag antar att den här dagen, 8 mars, påverkar.

Bloggar: Mark , Kent, Mikael och Mary

Uppdaterad
Läsvärda texter av tuffa tjejer --> Sofia Falk om RUT-avdraget och Alice Teodorescu om feminismen som vilse i underlandet. Dessutom har jag själv en text på Newsmill i dag.