Studiesociala utredningen och sandlådebeteende

När jag igår kväll fick besked om att Leijonborg skulle ha presskonferens idag blev den första reaktionen "amen vad tusan, här har vi jobbat för detta i år och dagar och så kommer det ett besked just i morgon. Av alla dagar... just i morgon!"
För det har varit en intensiv dag på mässan. Men jag och Mikaela är ju inte de som låter oss hindras av sådana detaljer, sjukt intensiva dagar, så med mycket springande och spontana arbetsplatser lyckades vi se både åtminstone delar av konferensen som det var i mitt läge, eftersom jag skulle rusa iväg och söka-jobb-coacha ett hundratal elever. Men det var som ljuv musik mycket av det hela. För jag tänker verkligen börja med att vara positiv. Att höra att man äntligen tänker ta ett stort grepp kring trygghetssystemen, att det kanske äntligen kan bli en förbättring för studenter med barn, enklare för studenter att komma tillbaka efter sjukdom, en ordentlig översyn av fribeloppet, examenspremien, en genomgång av CSN och bankerna och så vidare. Det är världens skräll!

Men det är inte helt ok att man utelämnat omställningsförsäkringsmöjligheter för studenter, motsvarande a-kassan men anpassat för studenternas trygghetssystem. Ska man göra en översyn och ett helhetsgrepp så ska man också det.

Var på kvällen och åt middag med Stina, Carin och Tess (på ett något billigare och sunkigare ställe än Le Rouge som jag var på igår vilket är ett ställe jag blev fullständigt förälskad i. Årets tips på ställe att ha dejt på: Le Rouge! Men boka långt i förväg. Nog för att vi var ett sällskap på 13 personer igår, men 3 veckor i förväg för en onsdag tycker jag är rätt saftigt långt i förväg. ). Nå. Kvällens ställe var ett ställe där sevitriserna inte helt och hållet lyckades ha uppsikt över lokalen, men de försökte på bästa sätt och var allmänt söta. För att skynda på det hela så fick vi dock några gånger själva gå för att hämta en meny eller så. Men visst, så kan det vara. Vad som däremot inte är ok är att den person som skulle föreställa bartender då kom med opassande ljud och uttalanden så att servitrisen fick springa i kapp mig och be om ursäkt (knappast hennes fel) och säga "bry det inte om honom, han gillar dig" Men herregud, vad är det för nivå på folk nuförtiden? Ungefär som i sandlådan?

Imorgon är det mer mässa, och tre nya föreläsningar. Sedan kommer en kille som leker i sandlådan men aldrig skulle bete sig så ociviliserat, för det ligger då inte för min älskade systerson. Carl och syster kommer hit imorgon kväll och ska tillbringa helgen tillsammans med mig. Carl har laddat i veckor över att han äntligen ska få åka till Stockholm. Han har höga förväntningar kring vad häftigt Stockholm ska vara. Det kan i och för sig också bero på att han efter att ha sett mig landa i ett flygplan på Visby flygplats tror att jag har ett eget flygplan, och att det står parkerat i Stockholm när jag inte använder det.
Det har jag inte. Än.