En sak med LO-rapporten förresten.
Det är nästintill inga SACO-medlemmar under 25 år med, och knappt några under 29 år med vilket gör att mätningar på unga människor i SACO är osäkert i den. Jag hittade aldrig någon bra förklaring till hur det här kom sig, till exempel om att det var så att de som var studerandemedlemmar inte räknades in. Studerar du kan du ju i praktiken jobba extra och vara med i LO eller förstås också vara medlem i ett professionsförbund eller TCO-förbund. Men ingen sådan förklaring fann jag.
Eftersom jag så ofta träffar unga människor (dvs under 29 år vilket är vad man räknar ofta) inom SACO-federationen beställde jag färsk statistik från en av våra statistiker. I augusti 2007 är 18.25 % av det totala antalet medlemmar i SACO (dvs både yrkesverksamma o studenter) under 29 år.
Det är nästan en femtedel (runt 100 000 personer).
Så så försvinnande få unga som det tycks som i LO-rapporten är det faktiskt inte i SACO.
För övrigt är det i gruppen 30 -33 år som vi har flest medlemmar.
Visar inlägg med etikett ungdomar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ungdomar. Visa alla inlägg
fredag, augusti 17, 2007
Ung? Så här ligger det tydligen till.
Har ägnat dagen åt att läsa de två stora rapporterna som kom under gårdagen, Ung i dag 2007 samt Ungdomar och facket . Har nu femhundraelva olika idéer och uppslag på hur man kan spinna vidare åt olika håll, varav två saker redan sparkats igång. Vi får se vad det lander. Hursomhelst.
I Ung i dag 2007 diskuteras en rad intressanta områden, bland annat om hur viktig skolan är för inställningen till eget företagande. Vad som är väldigt positivt är att mer än var tredje person mellan 18-30 år säger att skolan förmedlat en uppfattning om företagande. Fantastiskt! Eftersom siffran är radikalt mycket sämre när det gäller den högre utbildningen så antar jag att bland annat Ung företagsamhet lyckats riktigt bra med grundskolan. Siffran för studenter som fått information om egenföretagande under studietiden är 10 %, och om man känner att det handlar om mer äm information och uppfattningar- ja till och med att bli inspirerad till att starta eget- så är det bara 2 % av studenterna som säger det.
... sedan har vi alla andra intressanta saker också. Den senare etableringsåldern på arbetsmarknaden, bostadssitutationen för unga, möjligheter till påverkan etcetera etcetera
.... vilket förstås leder mig vidare till den andra rapporten från LO, om unga och facket. En del intressanta saker, få nyheter dock.
Jag tror att en stor förklaring varför man- trots att man kan tänka sig att bli medlem i ett fackförbund (ej enbart LO) väljer att låta bli ligger i denna mening:
- Många unga anger tillfälliga anställningar som skäl till att inte bara med, det känns inte lönt helt enkelt. Anställningen kanske utgör ett extraknäck eller så planerar man att syssla med annat i framtiden.
Jag gick med i DIK när jag var 22 år gammal och läste min tredje termin. Innan det hade jag arbetat en hel del inom handeln, och jag beställde t o m hem lite info-material från Handels. Men eftersom jag
1) hela tiden såg det som något temporärt, vilket var uppfriskande också. Man kan flytta utomlands om 4 veckor vilket jag också gjorde en period, och sedan började jag studera
2) tyckte att de röda fanorna inte riktigt var jag
så lät jag bli.
När man sedan investerar ett antal år i en utbildning, i en blivande profession, kommer saken i ett helt annat ljus. Att få en kontakt med yrkesverksamma, att få stöd och support av folk som är experter på just mitt fält oavsett om jag är student, egenföretagare eller jobbar kommunalt, att få fortbildning, CV-hjälp, att vara med i en förening som guld värd.
Vad gör facket för unga egentligen? Ja, många gånger fel i alla fall. Fackförbunden försöker genom äldre gubbar leverera en lösning om varför de unga ska vara medlemmar. Man ägnar timmar åt att fundera på hur man ska få unga människor att förstå vad viktigt facket är.
Snälla. Det känns ju bara SÅ mossigt.
Lyssna på oss unga istället. Vilka frågor tycker vi är viktigast? Varför vill vi vara med i ett fackförbund redan under studietiden? Varför fortsätter vi att vara medlemmar sedan?
Jag har mina svar.
Du har dina svar.
Dela med dig.
I Ung i dag 2007 diskuteras en rad intressanta områden, bland annat om hur viktig skolan är för inställningen till eget företagande. Vad som är väldigt positivt är att mer än var tredje person mellan 18-30 år säger att skolan förmedlat en uppfattning om företagande. Fantastiskt! Eftersom siffran är radikalt mycket sämre när det gäller den högre utbildningen så antar jag att bland annat Ung företagsamhet lyckats riktigt bra med grundskolan. Siffran för studenter som fått information om egenföretagande under studietiden är 10 %, och om man känner att det handlar om mer äm information och uppfattningar- ja till och med att bli inspirerad till att starta eget- så är det bara 2 % av studenterna som säger det.
... sedan har vi alla andra intressanta saker också. Den senare etableringsåldern på arbetsmarknaden, bostadssitutationen för unga, möjligheter till påverkan etcetera etcetera
.... vilket förstås leder mig vidare till den andra rapporten från LO, om unga och facket. En del intressanta saker, få nyheter dock.
Jag tror att en stor förklaring varför man- trots att man kan tänka sig att bli medlem i ett fackförbund (ej enbart LO) väljer att låta bli ligger i denna mening:
- Många unga anger tillfälliga anställningar som skäl till att inte bara med, det känns inte lönt helt enkelt. Anställningen kanske utgör ett extraknäck eller så planerar man att syssla med annat i framtiden.
Jag gick med i DIK när jag var 22 år gammal och läste min tredje termin. Innan det hade jag arbetat en hel del inom handeln, och jag beställde t o m hem lite info-material från Handels. Men eftersom jag
1) hela tiden såg det som något temporärt, vilket var uppfriskande också. Man kan flytta utomlands om 4 veckor vilket jag också gjorde en period, och sedan började jag studera
2) tyckte att de röda fanorna inte riktigt var jag
så lät jag bli.
När man sedan investerar ett antal år i en utbildning, i en blivande profession, kommer saken i ett helt annat ljus. Att få en kontakt med yrkesverksamma, att få stöd och support av folk som är experter på just mitt fält oavsett om jag är student, egenföretagare eller jobbar kommunalt, att få fortbildning, CV-hjälp, att vara med i en förening som guld värd.
Vad gör facket för unga egentligen? Ja, många gånger fel i alla fall. Fackförbunden försöker genom äldre gubbar leverera en lösning om varför de unga ska vara medlemmar. Man ägnar timmar åt att fundera på hur man ska få unga människor att förstå vad viktigt facket är.
Snälla. Det känns ju bara SÅ mossigt.
Lyssna på oss unga istället. Vilka frågor tycker vi är viktigast? Varför vill vi vara med i ett fackförbund redan under studietiden? Varför fortsätter vi att vara medlemmar sedan?
Jag har mina svar.
Du har dina svar.
Dela med dig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
